Din stol vänd mot fönstret
jag försvinner så lätt bakom din rygg
avstånd, tystnad,doft av kyla,knasper av köld underifrån
stjärnorna tänds
du ser mig plötsligt så på nytt
med ett avstånd och en tystnad
med ljus från ovan över grus och mark
vi sa inget nästa dag
men du såg mig
du såg ej längre bara bortom mig
du zoomade och vi
kunde se varandra på nytt
Av Anna Bengtsson 10 sep 2007 11:51 |
Författare:
Anna Bengtsson
Publicerad: 10 sep 2007 11:51
Ingen faktatext angiven föreslå
Litteratur, &, Poesi, Litteratur & Poesi, zoom, zoom | föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå