Huvudet på spiken om segregation

Professor Yves Zenou slog huvudet på spiken när han i Sv Dagbladet 4 juli skev så här: "Om regeringen på allvar vill hejda den negativa spiral som stora invandrargrupper hamnat i så måste man också ta bostadssegregationen på allvar."

Det märkliga är att så många politiker och andra makthavare duckar för bostadsproblemet som en grundorsak till att det som skulle bli ömsesdig integration i stället blev segregation/utanförskap. Det är ett samhällsskadligt duckande.

Att man år efter år klumpat ihop invandrare i betongförorter är ett tragiskt misstag. Det innebär att möjligheterna att lära sig något mycket grundläggande för arbete och social gemenskap - det svenska språket - minskar radikalt. De missar den naturliga språkchansen.

Den i Kongo födda integrationsministern Nyamko Sabuni är medveten om språkets betydelse. Så här har hon skrivit om sig själv: "Det allra viktigaste med min framgång är att jag behärskar svenska språket." Nu väntar åtminstone jag med spänning realpolitiska konsekvenser av denna klarsyn.

Hittills finns det dessvärre inte några tecken på att Alliansregeringen kommer att bryta upp bostadssegregationen. Tvärtom så blir det värre. De få existerande kommunala bostadsförmedlingarnas oförmåga att placera invandrare i "svenska" stadsdelar är en del av problemet.

Planerna på att införa marknadshyror eller marknadsanpassade hyror som hyresminister Mats Odell kallar det kommer att öka segregationen. Fastighetsägarna gnuggar händerna och de fattiga får flytta.

Tyvärr är sanningen den att det finns många politiker - och även högt uppsatta invandrare - som accepterar bostadssegregationen. Någon annan förklaring är svår att se till att de sitter med armarna i kors. Att detta skapar motsättningar och är skadligt för samhället - både på kort och lång sikt - tycks de inte förstå. Eller vill de inte förstå.

Vackra ord är en sak. Handling är något helt annat.

Av Åke Askensten 04 jul 2007 19:34