Efter så lång tid fattade jag mod
Jag lade mitt hjärta i dina händer
Med tårfyllda ögon sökte jag din blick
Men dina ögon var fastklistrade vid mitt
bankande, svarta, spruckna hjärta
Du bara stod där, och stirrade,
till mitt hjärta slutade slå
Då krossade du det med dina bara fingrar
Som av det sköra glas det var gjort av
gav det vika, och föll i tusen vassa bitar
Då stoppade du tillbaka det i mig
Gav tillbaka vad du förorsakat
Samtidigt som mitt hjärtas skärvor
skar sönder mig inifrån och ut,
och livet rann ur mig
Vände du mig ryggen,
och visade att nu skulle jag bli en Ängel
Men bara inte din...
Av Frida Wik 28 jun 2007 09:25 |