Reklamen lurar oss att bli missnöjda

I år används 55 miljarder kr till reklam i Sverige. Nästa år blir summan större. Reklam är en växande bransch. Den har också genomgått en förändring. Konsumentupplysning och information minskar, det verbala tonas ner och bilder får större betydelse. Bilder av vackra människor i snygga kläder, av lockande resmål utan grå vardag, flotta bilar som skänker självkänsla och status. Reklamen presenterar glassiga miljöer och åtråvärda produkter som förespeglas skänka konsumenten tillfredsställelse, lycka och kärlek.

Tydligen fungerar reklamen. Människor konsumerar mer. Shopping har blivit en livsstil. Och för många det som ger livet innehåll. Städerna förändras, gatubilden domineras i allt högre grad av butiker, affärer och boutiquer. Utanför städerna byggs enorma köplador. Köpcentra där människor förväntas tillbringa sin fritid växer upp. Fasader får neonskyltar, på tomma ytor reklamaffischer och arkitekturen slås sönder av enorma skyltfönster. Under de sista årtionden har västvärlden genomgått en unik konsumtionsökning. Denna sprids nu över hela planeten

Också människors köpkraft har ökat. Varorna har blivit billigare i reala värden och lönerna har stigit. Man räknar med att varje generation har dubbel så stor köpkraft som sina föräldrar.

Ändå växer människors missnöje. Trots ökad köpkraft är folk mer missnöjda med sina inkomster nu än tidigare. Pengarna räcker inte till allt man måste ha. I USA har gjorts en undersökning, man har frågat vid vilken inkomst man trodde sig kunna tillfredsställa sina behov. En som tjänade 50 000 dollar menade att 100 000 skulle vara tillräckligt. Men den som tjänade 100 000 menande att han behövde 250 000. Och så vidare. Människor blir aldrig nöjda. Och det är inte heller meningen. Då skulle konsumtionen bromsas. Och vi skulle få ett annorlunda samhälle.

Människor är inte bara mer missnöjda, de mår också sämre, trots det ekonomiska välståndet och den enorma konsumtionen. Den psykiska ohälsan är större, stressen värre, kriminaliteten ökande och självmorden fler. Att sambandet mellan konsumtion och livstillfredsställelse är negativt har ett flertal undersökningar visat.

Att vi mår sämre av denna narkotiska köphysteri är ingen slump. Marknaden, företagen vill att vi skall må dåligt. Man har upptäckt att den bästa konsumenten är en människa som är missbelåten med sig själv, missnöjd med sitt utseende och sitt liv. Och marknaden och företagen har uppdragit åt reklammakare att skapa missnöjda och otillfredsställda människor. Att skapa goda konsumenter.
Affärsidén kallas missnöjesproduktion och den största delen av reklamens 55 miljarder används i denna missnöjesproduktion; att visa hur lyckliga och lyckade människor skall leva och se ut samt göra oss andra medvetna om att våra vardagar är gråa, våra utseenden alldagliga och omgivningar trista. Och att inbilla oss att konsumtion kan förändra våra verkligheter.

För denna ondskefulla princip, att skapa missnöje, säljer många intelligenta människor sina intellekt till näringslivet. De tjänar mycket pengar och har hög status Men deras verksamhet är ondskefull. Inte bara för att den skapar olyckliga och osäkra människor. Den är också ondskefull då den uppmanar till en meningslös och resurskrävande konsumtion som nu nått en nivå som håller på att föröda planeten.

På sextio och sjuttiotalen sågs med stor skepsis på reklam och den kapitalism som reklamen var talesman för. Kommersialisering motarbetades, mot modemässor demonstrerades, man firade alternativa jular utan orgier i julklappar. På sextio- och sjuttiotalen fanns spartanska livsinställningar och andra ideal än materiella. Dessa motarbetades emellertid av kommersiella krafter som, såg sina intressen hotade.

I denna tid av överkonsumtion och frosseri borde de asketiska idealen återupplivas.

Av Jan Wiberg 15 jun 2007 09:35