Övervikt och självdisciplin

It aint over til the fat lady sings.

Det är möjligt att jag tangerar ett tidigare påtalat ämne, risken dock värd att ta. När jag igår mellan två ganska oviktiga möten tittade på DN:s hemsida kände jag mig återigen bedrövad. Amerikanska forskare har visat att fetma är genetiskt ärftligt. På slutspurten av artikeln nämner man att ändrade matvanor givetvis är möjligt för att komma tillrätta med problemet. Är detta tillräckligt? - Givetvis inte!

Jag hyser stor tilltro till medicinsk forskning och då i synnerhet amerikansk medicinsk forskning. Det är inte forskningsresultaten i sig som jag vänder mig emot, utan snarare effekterna av signalerna man skickar till överviktiga, eller för att klara i klartext feta. Hur många gånger har man inte suttit i samma rum som en fet och ätit lunch? Den fete har knaprat på en halv sallad och hävdat att det är dagens sista energiintag. Amerikanska forskare i all ära men fettot kommer att gå hem och tröstäta sig till sömns. Fetman är uteslutande beroende av den genetiska uppsättning som rann utanför tallriken - inte den egna.

Ur rent ekonomisk synvinkel är hela projektet ohållbart; fett kostar lite i affären men mycket på operationsbordet. Ska det bli någon ändring måste preventiva åtgärder sättas in i ett tidigt skede. Detta har man löst i USA genom något som liknar med social mobbing och utfrysning. Du ser vanligtvis inte en fet och en smal person umgås, vilket dock fortfarande är helt normalt i Sverige. Den Amerikanska modellen har givetvis baksidor, men en produktiv allt mer kostmedveten medelklass, som rent ekonomiskt lyckats avskärma sig med ett starkt och gediget försäkringssystem är ett faktum. I ett två-tredjedelssammhälle är detta ett gott resultat, vilket så ofta Amerikanska modeller lyckas åstadkomma.

Nu är forskningsresultaten dock ett faktum och man försöker givetvis följa upp detta med nya metoder för ett sundare samhälle. I slutändan på kedjan sitter den fete damen och sjunger sin klagosång, inte nu bara för att hon är fet utan också för att hennes kropp är tvingad in i detta fängelse av fett. Medicinen för att få tyst på detta är även här av amerikansk modell, TV:n.

Av Olav G Enberg 16 maj 2007 09:43