Farliga parker och torg

Mer elände. Ett lårbensbrott en snövinter kan ha anknytningar till fästingsomrar och TBE. En bantad offentlig sektor och miljöförstöringen ställer till det.
Vi upplever en mild och snöfattig vinter just nu. Men än kan det komma massor av snö. Och den blir väl en överaskning igen för somliga.

Många fyrtiotralister med mig kommer säkert ihåg hur det såg ut på sin hemstads gator och torg för 50 år sedan.. Närhelst det kom snö fanns det gott om både folk och maskiner i "snösvängen" att sätta in med kort varsel. Många skottare var visserligen dagsverkare, men vad jag minns så var de allra flesta fast anställda från kommunens egna enheter och maskinerna var prydda med hemkommunens stolta emblem. I mitt Stockholm var det ex St Eriks huvud i guld. Andra kommuner hade sina märken.


Finns inte längre

Samma fasta gubbar och traktorer som sandade och röjde snö vintertid, de sopade gator och röjde sly och ogräs sommartid i stadens parker och grönområden. En park var då en park och inte en urskog. Sverige var känt ute i världen för sina rena och snygga offentliga platser. Sen dess har den offentliga sektorn bantats även på detta område. Personal, kompetens och maskiner har skingrats. Bara en bråkdel har fångats upp av privata företag. En snöröjning och renhållning av den gamla omfattningen går inte längre att mobilisera i många kommuner.
Samtidigt ställer utvecklingen större krav än någonsin på effektiv renhållning, sommar som vinter. Och jag tänker inte bara på snökaos, hundskit och drivor av McDonaldsförpackningar.


Klimatet

Forskarna har länge tvistat om den s.k. växthuseffekten. Nu är man emellertid överens om att det faktiskt sker en global uppvärmning. Man inser numera att växthusgasernas verkliga inverkan länge har dolts av alla de svävande smutspartiklar som fördunklar atmosfären alltmer. Man ser samtidigt hur de globala väder- och molnstråken rubbas. Nederbörden ökar hos oss i nordeuropa medan den minskar på andra håll där den behövs mer.

Klimatförändringarna är alltså odiskutabla, vad jag kan se. Det blir varmare och allt mer av nederbörd hos oss. Året runt.


Smittsamt

Läkaren Elisabet Lindgren har skrivit en avhandling om hur virus och bakterier, liksom deras bärare s.k.vektorer och reservoarer får allt större spridning på grund av klimatförändringarna. Hon visade bland annat att de borrelia- och tbe-smittade fästingarna flyttar allt längre norrut och att sjukdomsfallen ökar. siftidningen nr 1/06. Även malariaparasitens nordgräns kan flyttas.


Myggplågan bisak

Mer fukt och värme okar vegetationens tillväxt i våra parker och skogsområden. Att i det läget minska insatserna för röjning och slåtter är idiotiskt. Och då tänker jag inte bara på myggplågan. Visserligen finns "malariamyggan" Anopheles hos oss. Den kan teoretiskt överföra malaria från ett malariasmittat däggdjur till ett annat även här hos oss. Men än så länge är inte malaria problemet.


Fästingens liv


Vår vanliga fästing Ixodes ricinus suger blod från ryggradsdjur, däribland människan, som bekant Merparten av måltiderna tar den emellertid från djur som förökar sig stort och lever gott i skydd av sly och högt gräs. Den är dessutom helt beroende av fuktig förna och ett bra humuslager för att överleva. förna- och humuslagren är naturens kompostlager som ligger närmast markens jord- och sandskikt.. I dessa lager lägger honan sina ägg som kläcks till larver. Dit återvänder fästingen sedan för att fukta sig vid torrt väder eller ta skydd vid annan fara. Förnan är därtill platsen för de segdragna metarfoserna. D.v.s. vid övergångarna larv- nymf-vuxen. Vid alla dessa tre stadier suger fästingen blod och kan överföra smitta.


Bättre villkor

Detta lilla otäcka kryp som gynnas av klimatförändringen i sig ger man nu bättre livsvillkor än någonsin. Pickknickare, lekande barn och husdjur i våra ovårdade parker och grönområden får bjuda fästingen på blod med risk för hälsan. Idiotiskt och osunt!


Inte larvigt

I boken "Objudna gäster - om fästingar, löss och annan ohyra" skriver professor Åke Hansson om fästingens smitta och leverne Gummesson Falköping 1997. Smittskyddsinstitutet SMI och Socialstyrelsen brukar ha liknande information utlagd på Internet. En brist i informationen är dock att man mest beskriver fästingen som nymf eller vuxen med mörkt skinn och åtta ben. Den sexbenta lilla genomskinliga larven nämns knappt. Den rör sig visserligen på lägsta nivå och suger mest på smådjur men en liten människas fot kan också duga. Och larven är mycket, mycket svår att upptäcka på kroppen där den lätt tas för en minimal droppe lymfvätska på ett rivet myggbett. Det behövs bättre info!


Kolla och röj!

Efter parkbesöket kan behövas samma rigorösa inspektion av kropp och kläder som efter vandring i djupaste skog och mark sommartid. Men framförallt behövs bättre insatser för slåtter och röjning. Med fler heltidsgubbar och traktorer klarar man dessutom snöröjningen bättre!

Tills bättring sker: -Håll mormor, husdjur och barnen inomhus! Året runt. Eller röj själva…

Av Lennart Rydström 10 jan 2007 17:44