Agendan bakom a-kassan

Under valrörelsen hamrade Alliansens företrädare oupphörligt in mantrat om jobbskapande åtgärder. Det är mot den bakgrunden - och ingenting annat - som bland annat arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin påstår att regeringen nu bara levererar det som tidigare utlovats, när förändringarna av a-kassan dels klubbats och dels förmodas genomgå än mer drastiska ingrepp.

Förvisso; att tillämpningen skulle skärpas var mer eller mindre uttalat. Resten får tillskrivas kontot som aldrig redovisades. Men låt oss för sakens skull höja blicken, och se bortom själva ersättningsfrågan för sig. Då framträder konturerna av en agenda, vars utkast skrevs redan på 70-talet när SAF mer aktivt satte korn på det så kallade "problemformuleringsprivilegiet" och som därefter i praktisk politik allt mer kommit i dagen.

SAF:s nya kejsardräkt, Svenskt Näringsliv, har inte varit sena att ta över stafettpinnen, och jobbar metodiskt och envist med såväl dold som öppen opinionsbildning. Syftet: att i grunden förändra den svenska arbetsmarknaden i alla dess beståndsdelar. Dessa delar rör inte bara arbetslöshetsersättningen, utan i dess spår också arbetsrätt, arbetsmiljö, arbetstidslag, och - dristar jag mig att misstänka - den fackliga organisations- och strejkrätten.

Regeringen - ja, högst densamma som till sin majoritet utgörs av "Det nya arbetarpartiet" - laddade inte sina kanoner med vått krut; de sköt skarpt och beslutade i ett slag att lägga ner Arbetslivsinstitutet, som är en av världens ledande institutioner inom forskningsområdet. Arbetsmiljöverket fick sin släng av sleven, i och med en minskning av anslagen som motsvarar upp till 300 tjänster, och Arbetsmarknadsverkets bud ligger på en minskning av personalen med omkring 10.

Samtidigt som personalen på Arbetsförmedlingarna sålunda minskar, förväntas de i större utsträckning arbeta närmare det ökande antal arbetssökande som i och med förändringarna av arbetslöshetsförsäkringen antas öka tämligen dramatiskt. Denna nya arbetsmetodik, i och med det som döps till jobb- och utvecklingsgarantin, är enligt Sven-Otto Littorin "mer individuellt inriktad med en handlingsplan och personlig coaching." Dagens Nyheter 070104 Frågan är: har någonsin mer ord använts för att formulera frånvaro av substans?

Regeringen väljer alltså att gå Svensk Näringslivs ärende, när de i och med förändringarna av a-kassan dels tvingar fram en tämligen desperat jakt på jobb - vilket som helst, till vilken lön som helst och till vilka villkor som helst - samtidigt som kostnaden för medlemskap i fackföreningar ökar. Organisationsgraden riskerar - så är åtminstone planen - att minska, och som en konsekvens minskar fackföreningarnas själva mandat att agera mot de förändringar som det ännu bara viskas om, men som utgör den senare delen i den nu aktuella flerstegsraketen mot den avreglerade arbetsmarknadens himmel. Den organisation läs: Arbetslivsinstitutet som tidigare åtog sig att varna för konsekvenserna av alltför påtagliga inskränkningar av bland annat arbetsrätten är ju, som bekant, avskaffad. Och den myndighet läs: Arbetsmiljöverket som har till uppdrag att på plats tillse att arbetsgivarna följer lagens anda och inte utnyttjar sina anställda eller utsätter dem för risker, har fått sina händer så bakbundna att en tredjedel av dess verksamhet upplöses.

Föga förvånande frustar verkställande direktören för Svenskt Näringsliv, Urban Bäckström, nöjt efter att ha tuggat färdigt på julskinkan, men mycket är aldrig nog. På Svenskt Näringslivs hemsida tar han i sin nyårskrönika till del åt sig äran för att valrörelsen i så stor utsträckning kom att handla om jobben det var det där med "problemformuleringsprivilegiet", ja, och fortsätter med att efterlysa mer långtgående förändringar än de som redan aviserats: "…förändringarna borde vara mer omfattande." Vidare längtar han: "Jag är också helt övertygad om att vi snart måste få stora reformer, särskilt vad gäller arbetsrätt och skatter."

Så långt alltså Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström, som på samma sida om barrikaden har en formlig hoper av blåblodiga affärskollegor och politiker, inklusive utrikesminister Carl Bild.

Att Svenskt Näringsliv nu myser åt de nya vindarna inom arbetslöshetsförsäkringen, samtidigt som man rapporterar att en annan handgången man, moderate riksdagsmannen Bengt Anders Johansson, kräver att regeringen ser över konflikträtten är inte bara ett sammanträffande. Det är en del av det spel om makten över arbetsmarknaden där lag och rätt utgör själva planen och, ytterst, de enskilda löntagarna, de arbetslösa och de sjukskrivna är brickor med liten möjlighet att påverka. Den möjligheten medverkade de till av avhända sig den där söndagen i september 2006…

Av Johnny Karlsson 08 jan 2007 10:39