Kreativitet, frihet och Sverige

Kreativitet, frihet och Sverige, vilket ord ska bort?

Sverige och världen står inför många problem. Kreativitet är en förutsättning för att lösa problem. Ett fritt tänkande är en förutsättning för kreativitet. Vad har Sverige gjort för att odla ett klimat där kreativiteten frodas? Vi satsar så lite pengar på forskning att forskarna måste lägga halva sin tid på att söka pengar från utländska finansiärer. De pengar som staten ändå bidrar med används som styrmedel för att forskningen ska passa den rådande politiska mallen. Man har odlat den svenska avundssjukan, framgångsrika människor är inte våra förebilder utan tvärtom. Den amerikanska drömmen har gjorts till åtlöje och de svenska har utplånats. Barnen har tidigt fått lära sig att inte sticka ut eller påstå något så befängt som att de är bra. Man har gjort det i princip omöjligt att driva ett eget företag och samtidigt ha ett privatliv. De som ändå försöker ska motarbetas, förtalas och deras vinster beskattas, så de inte tror att de är något. Konsten har socialiserats. Inget av kvalitet har fått vara ifred, alla ska vara beroende av staten. Det beroendet och de villkorliga bidragen har utmålats som ett måste för den "fria" konstutövningen. Fri är man i den bemärkelsen att man är fri från publik, fri från konkurrens.
Författarna, skådespelarna och andra har sålt sin konstnärliga frihet för bidrag och publiken finns inte med i ekvationen.

Gamla innovationer har gett oss möjlighet till ett nytt sätt att leva som i sin tur medfört nya problem. Med andra ord, utveckling har ägt rum. Av någon outgrundlig anledning har dock inga nya lösningar följt på de nya problemen, trots alla ansträngningar från samhällets sida. Så man säger uppgivet: "Nu har vi inte tid att vänta längre på att ny teknik ska komma och rädda oss utan vi måste ta tag i problemen."

Hur tacklar man då nya problem utan att ha några nya lösningar? "Om vi vrider tillbaks klockan till tiden innan alla dessa kreativitetsstimulerande åtgärder sattes in så fanns det av någon oförståelig anledning många uppfinnare och forskare som lyckades möta behovet på lösningar för den tidens problem. Så eftersom vi nu verkar vara inne i en återvändsgränd så får vi vända tillbaks."

Nu är det inte det samhälleliga klimatet som avses, det är ju redan perfekt anpassat för nytänkande och framsteg, utan det är den levnadsstandarden som då rådde som man vill åt.
I processen att göra Sverige mer innovationsvänligt har man också lyckats övertyga folk om att materiella egendomar är fult. Det är således ädelmodigt att säga: "jag lever gärna fattigt för miljöns skull".

Dessutom har man spridit uppfattningen att vi måste ha det sämre för att andra ska ha det bättre. "Om vi nu flyttar ut i hyddor i skogen allihopa och lever på rötter och djur som vi dödar med egengjorda spjut. Då kommer inte bara Afrika att blomstra, miljön kommer också att må toppen."

Det bästa vore förstås om vi inte fanns.