1:a, 2:a och 3:e Blåst?

Jag vill på intet sätt peka ut en särskild auktionsfirma, vare sig på nätet eller någon annanstans. Den här artikeln är bara till för att påpeka vissa rättsliga termer du bör känna till om du ska köpa något på en auktion och tycker dig ha gjort ett klipp.

Historien kommer från Uppdrag granskning. En kvinna köpte för fyra år sedan en bil på auktion på nätet. Säljaren påstod att han informerat auktionsfirman att det lägsta bud han kunde acceptera för bilen var 80.000 kronor. Kvinnan som var ovetande om ovanstående bjöd 40.000 kronor och fick bilen.

Säljaren anmälde affären till polisen och ärendet togs upp till tingsrätten. Här kommer den första brasklappen.
Kvinnan tog inte fram bevis för att bilen skulle varit övervärderad. Hade hon gjort en värdering på bilen i det här läget och visat att 40.000 kronor var ett rimligt pris hade hon vunnit målet.

Tingsrätten dömde till säljarens favör och ärendet gick vidare till hovrätten. Nu skaffade sig kvinnan en advokat och han tog fram bevis som klart och tydligt visade att bilens värde inte översteg 40.000 kronor.
Men det gills inte! Du har inte rätt enligt svensk rikes lag att lägga fram nya bevis i hovrätten. Det skulle du ha tänkt på i tingsrätten.

Även hovrätten gjorde samma bedömning som tingsrätten och det var till säljarens favör. När fallet kom upp till högsta domstolen, avslogs ärendet utan motivering.

Efter fyra år stod kvinnan med en bil hon inte haft rätten att använda och nu tvingas hon att betala sina rättegångskostnader plus säljarens och dessutom lämna tillbaka bilen. Hon fick gå till banken och låna 80.000 kronor som hon enligt egen utsago får betala resten av sitt liv.

Jag hoppas att något sådant aldrig kommer att drabba fler!

Av Ramona Fransson 15 nov 2006 14:35