Halloween - ett jippo för affärsinnehavarna

Kanske det är för att jag inte växt upp med firandet av Halloween som jag är emot det. Jag är inte lastgammal, men tillräckligt gammal för att se det hela som ett uppblåst jippo för att få handlarna att sälja mer och konsumenterna att villigt öppna den tydligen överfulla plånboken för att bli av med lite slantar. Vissa är bra rika ändå…

Ingen kan väl ha missat traditionen som exploderade i Sverige i mitten av 1990-talet? I början var det väl ändå rätt lugnt, men ju längre tiden gått har det blivit mer och mer köphysteri kring det hela; saker som man bara "måste" ha. Saker som bara används en gång om året, för att sedan kastas. Hur många - främst - barn tycker den där läskiga masken är rolig att använda sedan?

I affärerna dukas det upp i god tid; kort, masker som ibland är så skräckinjagande att den mest orädde springer sin väg, godis som ser ut som spöken, servetter med häxor… Näää… Man orkar ju bara inte! Och pumpor…! Jag måste erkänna att jag aldrig sett en pumpa "livs levande" förrän det här året eller möjligen förra. Inte nog med det - de Halloweenfärgade paprikorna har börjat säljas i förpackningar om tre i varje med en liten söt !? Halloweenettikett på med titeln Halloween-paprika.

Det är inte bara affärerna… Bagerier och kaféer ser också sin chans att öka försäljningen, och i diskarna ligger spöktårtor, spökbakelser…

Och klädhandlarna är inte helt korkade de eller - "naturligtvis" har det sytts kläder av tyg som har mönster med direkt Halloweenanknytning!

Jösses, säger jag bara och suckar djupt. När har det gått för långt egentligen? Är människorna lättlurade nu för tiden, eller vad handlar det om!? Måste man gå på/med i alla trender och följa alla traditioner? Är det ett slags grupptryck, och att man anses snål om man inte hänger på? Betyder det att människor tjänar bättre nu än tidigare och inte vet vad de ska lägga pengarna på, utan handlar bara för att de har pengar och måste köpa något?

Sedan var det "Trick or treat":andet då… Hur ska man veta om det där utklädda barnet verkligen menar sitt hot om "trick" om han eller hon inte får lite godis eller en slant för att försvinna? I många fall får nog pojken eller flickan sin "belöning" eller vad man nu ska kalla det, och att han eller hon bara sagt "trick" för att det ska vara så hur ofta blir en påskkärring eller påskgubbe ivägkörd utan någonting?, men hur ska man veta säkert? Kanske pojken eller flickan tar det på största allvar, och verkligen ger igen om han eller hon får gå därifrån tomtänt? I "bästa" fall är det något snällt litet skämt som man kanske till och med kan le åt, men annars…? Det kan vara någon som är riktigt hämndlysten också, och vem vet vad som händer då? Söderskurna däck på bilen, ägg i brevlådan…? Barn har fantasi… Och kanske speciellt om det handlar om hämnd och "rätt och fel" inte är helt uppfattat.
Släck lyset, lås dörren och låtsas inte vara hemma! Öppnar du vet du aldrig vad som väntar…! Iakttag största försiktighet! Det är Halloween-natt…


Fakta/Halloween All Hallows Even

Med irländska invandrare till USA på 1840-talet följde även Halloween, vars ursprung man kan spåra i den keltiska nyårsfesten Samhain, vilken firas som en markering på att sommaren övergick till vinter. Samhain betraktades som en gränsöverskridande natt då de döda antogs återvända till jorden, och för att vägleda dem tändes eldar. Eldarna var även till för att skrämma bort häxor och naturväsen av olika slag.

Denna natt ägnade man sig åt olika skämt, och utklädda gick man från hus till hus för att tigga ihop saker till en stor fest. Om man inte fick någonting straffades värdfolket genom att man ställde till upptåg.

För att lysa upp i mörkret bar man på ljusförsedda rovor, utskurna till ansikten, som kallades för "Jack o’ lanternes". Enligt sägnen föreställde ansiktena den irrande själen efter en smed vid namn Jack som varit för ond för att komma in i himmelen, men som inte eller släpptes in i Helvetet eftersom han hade överlistat Djävulen.

För fakta står www.nordiskamuseet.se

Av Maria Sågå 01 nov 2006 08:02