Karmakapitalism Socialism

I ”Karma Capitalism”, en artikel i BusinessWeek den 30 oktober 2006, ställs nyliberalismens managementsteori som bygger på kinesen Sun Tzus bok ”The Art of War” och Krishnas Bhagavad Gita mot varandra.

De viktigaste teserna i The Art of War är: 1 Girighet är bra 2 Var hård 3 Anfall bara om seger är trolig 4 Besegra fienden.

De viktigaste teserna i Bhagavad Gita är: 1 Girighet är dåligt 2 Be fair 3 Agera i stället för reagera 4 Sök högre medvetenhet.

Om Reagan inte hade vunnit 1980 års val skulle världen ha varit helt annorlunda. Det sociala systemet skulle ha vidareutvecklats. USA skulle ha fått en allmän sjukförsäkring liknande den som finns i Kanada. Japan och tigerekonomierna hade inte utvecklats lika starkt. Världshandeln hade inte utvecklats lika mycket. Den tekniska utvecklingen hade inte nått lika långt.

Om Jimmy Carter hade fortsatt som USA:s president hade det inte blivit någon våldsam upprustning i världen. Öst och väst hade istället konvergerat mot varandra och öst hade infört marknadsreformer som gjort systemet effektivare. Det hade utvecklats mot ekonomisk demokrati liknande det som praktiserades i Jugoslavien. Kriminaliteten skulle ha varit mycket mindre beroende på att klassklyftorna skulle ha varit mycket mindre.

Nu har vi emellertid det system vi har, nyliberalismen, med sina för- och nackdelar. Kan vi utveckla ett mera mänskligt ekonomiskt system med hjälp av Bhagavad Gita? Jag tror det. Om den första tesen ”girighet är dåligt” säger Krishna följande: ”Du skall aldrig handla på en önskan om belöning. Att handla på grund av världsliga önskningar leder till misslyckande. Gör goda gärningar och goda saker kommer att följa.”

Den andra tesen ”be fair” får följande kommentar: ”Upplysta ledare är medlidsamma och osjälviska och de behandlar alla som jämlikar. Anhängare kommer att samlas runt dem och följa deras exempel.”

Den tredja tesen ”agera i stället för reagera” får denna kommentaren:”En ledares handlingar idag kan bli ”karma” som påverkar hans status i morgon. En ledare uppnår ”excellens” genom att agera.”

Den fjärde tesen ”sök högre medvetenhetsgrad” kommenteras på följande sätt:”Ledare bör se problemen i ett större sammanhang. Översättning: Visa känslighet mot ”stakeholders” inklusive aktieägare, anställda, partners och grannar.”

Jämför ovanstående teser med Sun Tzus i ”The Art of War”.
Den första tesen ”girighet är bra” har följande kommentar:”Trupperna måste se fördelarna med att besegra fienden för att bli motiverade. Ge dem del i bytet och del i erövrat land”

Den andra tesen ” var hård” har kommentaren:”Sun Tzu uppmanar till ”järndiciplin”. Om du är för snäll och inte upprätthåller din auktoritet kommer soldaterna att vara obrukbara för praktiska ändamål.”

Den tredje tesen ”anfall bara om seger är sannolik” har kommentaren:”Det är bättre att undvika strid om man kan manövrera för att vinna seger. Om oddsen är dåliga, retirera och vänta till ett annat tillfälle. Långa fälttåg anstränger resurserna och gör dig sårbar.”

Den fjärde tesen ”besegra fienden” har kommentaren:” Krig är en vital ”fact of life” som inte kan försummas av en ansvarsfull ledare. Att vinna kräver klok taktik och, i vissa fall, bedrägeri.”

Hur kan karmakapitalism påverka den ekonomiska utvecklingen i världen? Det gör man genom att Indienfödda akademiker och konsulter såsom C.H. Prahalad och Ram Charan är bland världens hetaste ”business gurus.” Sökandet, säger Prahalad, är att utveckla en kapitalism som ”sätter individen i centrum av universum,” och som sätter anställda och kunder först så att de kan gynna aktieägarna.This is a lofty if improbable goal. Men om det uppnås kan kanske affärsmän finna att Indiens största påverkan på den globala ekonomin skulle vara ”the way executives think”.

Sun Tzu 544 – 496 före Kristus har diskuterats rent historiskt vid Lionel Giles översättning av The Art of War 1910. Det påstås att både Mao Zedong och Josef Stalin läste denna bok när de var i krig. Den nyliberalism som nu tillämpas i Kina kan ses som en vidareutveckling av Sun Tzus tankar. Dessa tankar kommer att vägleda Kina tills man har uppnått ett visst välstånd för befolkningen. När detta har uppnåtts om sådär 25 år kommer man nog att övergå till Konfucius, Marx och Mao för att åstadkomma ett mera jämlikt samhälle.

Efter frigörelsen från Storbritannien 1947 slog Indien in på en väg som man kallade socialism. Det var ett reglerat samhälle med stora statliga företag. Nu står man i ett vägskäl om man skall slå in på den nyliberala vägen eller om man kan välja en väg som står i överensstämmelse med Indiens historiska förflutna. En möjlig utväg skulle vara att införa karmakapitalism som överensstämmer med den hittillsvarande politiken.

Tiderna har ändrats sedan Gordon Gekko citerade Sun Tzu i filmen Wall Street 1987. Har Bhagavad Gita ersatt The Art of War Krigskonsten som den fantastiska nya och antika österländska managementtexten?

Av Yngve Karlsson 29 okt 2006 22:52