I ett land där bidragsfusk går under det förmildrande artistnamnet "överutnyttjande", har en rapport kallad "Överutnyttjande i tillfällig föräldrapenning för vård av barn" i dagarna presenterats av IFAU.
Fusksiffran för vård av sjukt barn ligger på 22,5 procent till en kostnad av sådär en 650 miljoner kr per år. Den här miljardrullningen har pågått i åratal åtminstone sedan 1986 allt medan ansvariga politiker och generaldirektörer blundat för det alla barnfamiljer varit medvetna om. Flathet och rädsla för att irritera denna väljargrupp samt att bli anklagad för att vara förespråkare för "hårdare tag" har gjort att man hukat.
När exempelvis Försäkringskassan, långt om länge, tidigare verkligen tvingades genomföra en undersökning av fusket blev fusksiffran "bara" 10 procent. Skillnaden jämfört med IFAU:s siffror beror på att man inte kontrollerat om barnet verkligen varit hemma från skolan eller barnomsorgen! Man undrar varför man missat en så viktig detalj?
Sandro Scocco, som bland annat kan ståta med tidigare titlar som nationalekonom på LO, chefsekonom på socialdemokraternas tankesmedja jämte chef inom AMS har tidigare låtit förkunna att om något fusk, mot förmodan förkommer, så är det på "anekdotnivå". Herr Scocco är idag förmodligen inte lika sugen på kommentera "anekdotnivån" 650 miljoner.
En som däremot gärna och ofta kommenterar allt och alla är Dala-Demokratens mediekåte chefredaktören Göran Greider försök komma på en TV-soffa eller ett samhällsprogram i TV eller radio där ni inte hört hans sluddrande vänsterfloskler. Denne vänsterikon, som bland annat skyller sin egen fetma på det onda konsumtionssamhället, går inte oväntat ut i ett brinnande försvarstal för fusket.
I Ekot den 27 september lägger han ut texten. Han hävdar, inte helt förvånande, att föräldrarnas fusk inte alls är något fusk. OK, några få fuskare, kan han möjligen acceptera men de flesta är det bara synd om. De "går på knäna" nämligen och fusket är en "viktig signal" om hur jävligt folk har det. Någon som hört liknande försvarstal tidigare?
Det märkliga är att ingen under årens lopp förundrats över att småbarnsföräldrar har mindre sjukfrånvaro än folk utan barn. Sunda förnuftet säger att det borde vara tvärtom med tanke på bla alla dagisbakterier barnen släpar hem.
Förklaringen är naturligtvis att föräldrar som är sjuka kan välja mellan att själva sjukskriva sig eller barnen. Skillnaden är att om man sjukskriver barnen slipper man en karensdag. Och det trodde man ingen skulle upptäcka och utnyttja? Hur naiv för man vara med våra skattepengar?
En annan fuskmetod är att man anmäler vård av sjukt barn till Försäkringskassan men ändå går till jobbet då all samordning saknas. En liten extra inkomstförstärkning för barnfamiljerna med andra ord. IFAU radar upp exempel på enkla metoder som folk använt för att få ut pengar.
Fusket är på alla sätt så otroligt lätt att komma tillrätta med bara man vill. En yrvaken generaldirektör på Försäkringskassan, som förstått att andra vindar börjat blåsa efter valet, står nu och bara rabblar upp åtgärder han genast kan vidta för att stävja fusket.
Varför sa han inget före valet? Förslag?
Av Lars Nilsson 29 sep 2006 16:08 |
Författare:
Lars Nilsson
Publicerad: 29 sep 2006 16:08
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå