Brittisk ekonom bryter tabu

Kanske man kan få folk att tro på något om man upprepar det tillräckligt ofta. Men man kan inte förvandla en osanning till en sanning hur ofta man än upprepar den.

Det konstaterar den brittiske ekonomen Robert Rowthorn i
Daily Telegraph, och menar att bevis saknas för att storskalig invandring ger ekonomiska fördelar för befolkningen som helhet utan bara gynnar de som har råd att anlita barnskötare och städhjälp samt företagare som vill ge lägre lön till sina anställda.

Länk: tinyurl.com

Han skriver att de ekonomiska fördelarna för de övriga britterna är nästan inga eller i värsta fall obefintliga. Han ger inte heller ett vitten för det *ofta upprepade* påståendet om att invandringen behövs på grund av den åldrande befolkningen, eftersom även invandrare blir äldre och behöver pensioner.

För lågutbildade britter innebär massinvandring bara lägre lön eller arbetslöshet. För samhällsekonomin ett beroende av ständigt inflöde av invandrare beredda att ta jobb för låga löner och i dålig miljö. Det är, enligt Rowthorn, den egentliga innebörden av labours påstående om att "den offentliga vården skulle kollapsa utan invandringen".

Han kritiserar labour för att kalla sig partiet för de fattiga och utsatta, när det förespråkar en politik vars syfte är att skapa vad Karl Marx kallade en "reservarmé av arbetskraft": dvs. en arbetsstyrka som gör att lönerna inom sjukvården kan hållas nere så mycket som möjligt.

Han skriver att högutbildade invandrare - jurister, läkare, vetenskapsmän, revisorer och till och med professionella idrottsmän - bidra positivt till ekonomin. Deras yrkeskunskaper kan skapa välstånd, eftersom de betalar mer i skatt än vad de får igen i förmåner från staten. Men de flesta förlåt utomeuropeiska invandrare har ingen efterfrågad yrkeskompetens. Många kvinnliga invandrare vill dessutom inte förvärvsarbeta, eller får det inte för sin make eller sin släkt.

Lågutbildade invandrare och deras familjer konsumerar mer av den skattefinansierade välfärden än vad de betalar i skatt. Deras barn utbildas i skattefinansierade skolor, de blir omhändertagna av den skattefinansierade sjukvården när de blir sjuka, och de är berättigade till skattefinansierat stöd i olika former när de inte kan få jobb. Dessutom utgör de nyanlända en betydande belastning på bostadsmarknaden och samhällsservicen i invandrartäta områden. Ja, de flesta invandrare tvingas bosätta sig i områden som redan är ekonomiskt eftersatta. Det är inte områden där regeringsministrar eller välbärgade bor.

Rowthorn angriper även övriga myter som omger invandringen. Först och främst att
merparten skulle bestå av asylsökande. Enligt Rowthorn är bara 10 procent asylsökande. Merparten är "ekonomiska invandrare", som kommer till Storbritannien och Sverige och andra EU-länder för att få ett bättre liv.

För det andra: förvisso har Storbritannien alltid haft en viss invandring liksom Sverige etc., men i modern tid ingen motsvarighet till den nuvarande. Sett till folkmängden är den nuvarande större än den som följde på de anglo-saxiska och danska invasionerna för tusen år sen.

2004 fick man ett överskott på 223 000 invandrare om man slår samman in- och utvandring. Dagens invandring innebär att befolkningen kommer att öka med 12 miljoner fram till 2046 och sluta på 73,3 miljoner på en yta av halva Sveriges storlek.

De flesta invandrare kommer dessutom att slå sig ner i tätbefolkade London och i sydöstra delen av landet, därför att där finns jobben. Jämför Stockholms och Malmös expansion! Där råder redan bostadsbrist, så nya bostäder måste byggas och det kan inte ske utan att man bebygger de få gröna fält som finns kvar. Men även undantagandes detta problem, så tillkommer ytterligare om massinvandringen fortsätter.

Rowthorn hävdar att inte alla förändringar nödvändigtvis kommer att vara av ondo eller ens inträffa. Men det är inte som är det stora problemet, utan att det hela sker utan att väljarna blivit tillfrågade. Med andra ord, precis som i Sverige och andra västländer Danmark och Holland undantagna.

Ja, som i Storbritannien så ock i Sverige: lögnerna, rasistanklagelserna. Förra veckan påstod den brittiska regeringen att man alltid talat öppet om invandringen. Men, påpekar Rowthorn, det är inte sant. Labour har aldrig formellt kungjort att man tänker tillåta massinvandringen att pågå oavbrutet för all framtid; det närmaste man kommit en sådan kungörelse var när inrikesminister David Blunkett sa att det inte fanns någon "naturlig övre gräns" för hur många invandrare Storbritannien kunde ta emot. Men i övrigt tystnad: både i labours valmanifest 1997, och 2001, och 2005.

Den enda argumentet för fortsatt invandring som den brittiska regeringen tycks ha, är de ekonomiska fördelarna, som enligt Rowthorn bara är en illusion.

Ja, det är en läsvärd artikel av ett slag vi aldrig ser i svensk press.

Det enda felet med den är att den inte nämner det konservativa partiets skuld i det hela. För det partiet är i lika hög grad som den borgerliga oppositionen i Sverige delansvarigt för lögnerna och rasistanklagelserna mot de som vågar förespråka en radikal minskning av invandringen, såsom skett i Danmark, eller ett tillfälligt stopp för den, tills integrationsarbetet hunnit ikapp.

Post scriptum:

Jag vill framhålla min kluvenhet inför att dra fram sådana här negativa fakta om invandringen, men en obehaglig sanning måste få påtalas i en demokrati. Min tvekan kommer sig av den tacksamhet jag känner mot de många trevliga invandrare jag träffar. Fast de är bara den ena sidan av saken. Den andra är den brottslighet och de kulturkrockar vi kan läsa om i tidningarna och - om vi har otur - komma i kontakt med.

Det finns säkert många invandrare som också anser att det behövs en paus i invandringstrycket mot västvärlden. T ex Suat Cicek som till och med skrev att han och en del invandrarvänner funderade på att starta ett enfrågeparti för ett tillfälligt invandringsstopp. Synd att det inte blivit verklighet ännu!

Länk: aftonbladet.se

Av Michael Ståhlberg 06 jul 2006 21:23