Världen år 2045

År 1812 hade Napoleon lyckats att erövra Moskva i sitt försök att sprida franska revolutionens ideer främst nationalism och liberalism. Precis som Ryssland hade lyckats besegra Karl XII vid Poltava 1709 avgick Ryssland till slut med segern mot det revolutionära Frankrike. Segrarmakterna försökte nu att återställa regeringsskicket till situationen före den franska revolutionen.

Nationalismen fick ett stort uppsving på 1860-talet när Tyskland och Italien enades. Det är symtomatiskt att just i dessa länder uppstod en extrem nationalism under mellankrigstiden i form av fascism i Italien och nazism i Tyskland. I slutet av 1800-talet var nationalisterna i Europa upptagna med att kolonisera Afrika. Under erövringen blev det nästan krig mellan Frankrike och Storbritannien när armeerna stötte på varandra vid Fachoda. Även Belgiens kung Leopold II fick en bit av Afrika nämligen Kongo där han i en förintelsekampanj dödade tio miljoner kongoleser. En sak som ökade nationalismen var det fransk-tyska kriget 1870-71 i vilket Tyskland lade beslag på Elsass-Lothringen. Frankrike skulle återfå Elsass-Lothringen efter första världskriget 1918. Före första världskriget 1914 var det en ständigt ökande nationalism. Före kriget ägde det rum demokratiska val i de flesta krigsdeltagande länderna. I och med krigsutbrottet blev länderna totalitära och tillät ingen opposition mot kriget. På tredje året efter krigsutbrottet blev emellertid oppositionen så stark i Ryssland att tsaren tvingades avgå. På sommaren 1917 försökte den borgerligt sinnade regeringen att återuppta kriget. Delvis på grund av krigströttheten kunde kommunisterna ta makten i november 1917. År 1918 tvingades regeringen acceptera en hård fred i Brest-Litovsk. Om Tyskland hade vunnit kriget skulle Ukraina ha tillfallit Tyskland. I stället för Ryssland slöt USA upp på ententens sida och avgjorde kriget till ententens förmån. När kriget slutade var soldaterna fortfarande kvar i de skyttegravar i norra Frankrike som man hade grävt upp 1914. Enfaldiga generaler offrade mängder av soldater för att förflytta skyttegravarna några hundra meter.

Utvecklingen efter första världskriget visade att man ingenting hade lärt av kriget. Man tillät en stegrad nationalism ta makten i form av fascism i Italien 1922 och i form av nazism i Tyskland 1933. När dessa rörelser väl fått makten kunde de bara avsättas genom krig som skulle kosta tiotals miljoner soldater livet. Särskilt handfallna var Frankrike och Storbritannien. Hitler kunde genom den brittiske premiärministern Chamberlains godtrogenhet förhandla till sig Tjeckoslovaken. Chamberlain var emot en allians med Sovjetunionen vilket Churchill var för. Istället slöt Stalin och Hitler 1939 Molotov-Ribbentrop-pakten. När Tyskland anföll Polen hösten 1939 förklarade Storbritannien och Frankrike Tyskland krig. Man underlät dock att kriga mot Tyskland. Om man hade börjat kriga skulle Tyskland ha råkat ut för ett tvåfrontskrig och möjligheterna att stå emot Tyskland skulle ha varit mycket större än det blev 1940 när Tyskland anföll och ockuperade Frankrike. På grund av en misslyckad politik från Frankrike och Storbritannien kunde Tyskland ockupera Danmark, Norge, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Jugoslavien och Grekland.

1941 anföll Tyskland Sovjetunionen. Man hade stora framgångar de första månaderna och nådde nästan fram till Moskva. Den sovjetiska regeringen evakuerades och det rådde defaitistiska stämningar i Moskva men när Stalin meddelade att han stannar i Moskva stabiliserades läget. Åren mellan 1941 och 1945 var de viktigaste under hela århundradet. Då avgjordes om Västeuropa skulle styras av fascister och nazister eller av demokrater. Det var också en kamp mellan kommunister och nazister en kamp som kommunisterna vann. Enligt min mening var det bara kommunisterna som kunde besegra nazisterna. Den röda armeen kämpade sig hela vägen från Moskva till Berlin. Det är mycket svårare att anfalla än att försvara sig. Det visade första världskrigets skyttegravskrig. Det visade också de västallierades framryckning när det tog ett halvår att rycka fram till floden Rhen. Tyskarna lyckades till och med att gå till motanfall i Ardennerna. Man ryckte också fram i ockuperat område vilket borde ha underlättat framryckningen. Att så många samarbetade med ockupationsmakten gjorde att befrielsen av Västeuropa inte var dess eget verk utan ett verk av röda armeen och styrkor från Storbritannien och USA.

Dagens läge börjar likna mellankrigstiden. Det växer nu fram en rörelse som liknar den nazistiska när det gäller övertygelse och totalitära anspråk. Jag tänker då på den islamistiska rörelsens snabba framryckning sedan talibanernas seger i kriget i Afganistan. Liksom under mellankrigstiden då många stödde nazisterna för att de ville krossa kommunisterna stödde USA islamisterna för dessa skulle besegra Sovjet i Afganistan. USA försåg islamisterna med vapen och till och med stingermisiler så att dessa skulle kunna skjuta mer sovjetiska heliokoptrar. Islamisterna visade emellertid ingen tacksamhet mot USA utan vände sina vapen mot USA. Efter Sovjetunionens upplösning tog islamisterna makten i Tjetjenien. När dessa försökte sprida den islamiska revolutionen till Dagestan återtog Ryssland Tjetjenien från islamisterna. Samma sak hände i Afganistan när USA krossade det islamiska herraväldet i Afganistan efter den elfte september 2001. Avgjort tveksamt är USA:s krig i Irak. Det har hållits demokratiska val i Irak men en majoritet av de valda är islamister. Över huvud taget är islamisterna på stark frammarsch. Inom de närmaste tio till tjugo åren kan dessa ta makten antingen genom revolution eller genom demokratiska val. Efter maktövertagandet upphör man kanske liksom i Hitlers Tyskland att anordna demokratiska val. Dagens islamistiska rörelser är internationalistiska och icke rasistiska. Den kan omfatta Afrika, Mellersta Östern , Iran, Pakistan och Indonesien. Nästan alla dessa stater är fattiga och underutvecklade. Extrema rörelser får lätt fotfäste där. I framtiden kan det bli ett tredje världskrig mellan de muslimska staterna och resten av världen. De sekulära staterna i Centralasien kanske blir teokratier med islamister vid makten. Då hotas Rysslands maktställning. USA:s regerings kamp mot islamistiska regimer kan bli så betungande i längden för folket att man till slut väljer en isolationistisk politik. När man firar hundraårsjubileet av andra världskrigets slut 2045 kanske man betraktar tiden efter andra världskriget som en mellankrigstid mellan andra och tredje världskriget.

Av Yngve Karlsson 29 maj 2006 12:40