Ta även männens parti!

I Insider, härom kvällen, pratades det om sexuella trakasserier. Jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström, konstaterade, att "Så snart någon känner sig kränkt, så är det trakasseri!" Gäller det även män, undrar jag?

För några veckor sedan greppade den omskrivna Big-Brother-Jessica tag i sin sexpartners en pojkvän hon fått i BB huset, Robin snopp och hon knep tag i den för kung och fosterland. Hon hade stuckit in handen i hans vida shorts, där hans mandom dinglade lite mer fritt och tillgänglig för en sådant typ av utfall. Att bara göra den typ av brutal gest, som detta var, var tillräckligt kränkande, att beskåda.

Men den våldsamma Jessica, nöjde sig inte med det. Hon vägrade släppa taget. Killen Robin vek sig dubbel, i smärta. Han bönfallde, ömsom tiggde, stönade och kved "Släpp!". Han var ju rätt utsatt. Vad fan skulle han göra?

Förutom smärtan, som jag bara kan föreställa mig - den måste varit fruktansvärd - så var detta något av det mest kränkande, jag sett på länge! Och något makalöst i form av sexuellt trakasseri!

Robin försökte ju hitta något som han kunde ge mothugg med under denna sexterror. Vände sig lite tafatt under sin dubbelvikta position mot Jessica, och försökte hitta något sätt att plåga tillbaka, mot plågoanden Jessica bara så hon skulle släppa greppet. Men vad skulle han göra? Ett utfall tillbaka skulle ju kunna bli övergrepp på henne.

Sexterrorn tog till slut, slut. Robin kved och stönade med sin sargade lem! Ingen, absolut ingen, av de som brukar reagera på sexuella trakasserier i samhället har sagt ett knyst, om denna makabra sexterror, på Robin! Vad hade hänt om motsvarande sexuella terror hade skett mot en kvinna? Det hade gått så långt att det hade blivit rättssak av ärendet. Det tror i alla fall jag.

Förresten, då det gäller denna våldsamma Big Brother-Jessica så har hon dessutom haft deltagarna i huset under total terrorkontroll. Hon har gjort utfall med våldsinslag mot flera av deltagarna fysisk misshandel av sina rumskamrater i huset alltså. Det har varit örfilar och livsfarliga kast med flaskor mot folk.

Hur hade omvärlden utanför huset, reagerat om det hade varit en manlig deltagare, som hållit sina rumskompisar, under samma typ av fysisk terror?

Jag menar att det är bra, att vi fått upp ögonen för när det går en gräns för sexuella trakasserier och sexuella övergrepp. Vi har fått människor att inse att det finns en gräns. Kvinnor har fått stöd i att känna att upplever de sig sexuellt kränkta, så är det ofta så.
De har samtidigt uppmuntrats att känna efter för man kan må himla dåligt även då man inte riktigt har uppfattat, att man blev sexuellt kränkt.

I denna, allt mer, sexualfixerade värld, varför framställs alltid kvinnorna som offren och männen som förövarna? som ju Insider också konstaterade i sitt program!

Det är bra att vi lär folk och framför allt unga att dra gränser och därmed upprätthålla sin integritet och verkligen känna efter, att de inte blir utsatta för sexuella trakasserier, men vi måste samtidigt jobba med båda könen - för båda könen ÄR drabbade!

Vi kommer lättare åt, de sexuella trakasserierna/övergreppen, som fenomen om vi också ser hur de ser ut. Vi måste skydda män och kvinnor! Vi får inte se på det som, att män är förövare och kvinnor offer. Det är en falsk och väldigt ensidig bild av realiteten.

Av Karin Holmberg 15 maj 2006 20:39