Försäkringskassan har dräpt en till människa

Försäkringskassan, Kolossen på lerfötter, har själsligt dräpt ytterligare en människa. För vilken gång i ordningen är omöjligt att säga eftersom få fall kommer ut i offentlighetens ljus. De flesta människor som hamnar i polemik med Kolossen vet att de står sig slätt och inser det lönlösa i att överklaga ibland snudd på, verkar det som, godtyckliga beslut. Under ett valår vill säkert kolossen dessutom klia Jättekolossen Persson och hans underhuggare extra mycket på ryggen och lite så där obemärkt håva in slantar för att ge dem möjlighet att fem månader före valet stoltsera med plussiffror.

Fallet som föranleder denna betraktelse gäller Kolossen i Gävle och återigen en av alla dessa ensamstående föräldrar med barn de som nyligen fick generösa 100 kronor mer i månaden i underhållsbidrag. Ärendet i korta ordalag: En underhållsskuld höll på att betalas tillbaka av en ensamstående mamma med två barn. Den aktuella inbetalningen gjordes sent, det medges, men hela tiden med regelbunden kontakt med och godkännande från Kolossens rigida paragrafryttare som alldeles uppenbart styrs av Jättekolossen för att driva in de allra mest blygsamma beloppen till statskassan så att Jättekolossens minister Nuder ett knappt halvår före valet flinande inför tv-kamerorna kan häva ur sig något om att vi lever i en av de bästa av världar. Endast vagt formulerade krav och i luddiga ordalag inlindade hot hade den ensamstående mamman fått från Kolossen. Det hette vid telefonkontakterna att “betala så fort som möjligt" och i brevkorrespondensen att “ärendet kan komma att" min kursivering hamna hos kronofogden.

De vänliga löftena från Kolossens handfallna och hierarkiskt lågt stående handläggare visade sig i efterhand klinga tomt. En av Kolossens två beslutsfattande chefer - Hur gör vederbörande när grannen, släktingen eller vännen hamnar under lupp? - i den här typen av ärenden spände musklerna och förmådde eller ville inte se helheten, nämligen att:
* Kolossens sommarvikarierande och ordinarie handläggare hade givit
löfte om att senare betalning var ok
* skulden faktiskt reglerats innan kronofogden via brev meddelat att
ärendet var deras
* betalningsförmågan tidigare varit god hos den ensamstående mamman
* den ekonomiska bristen var tillfällig och uppkommen på grund av det ena barnets studentexamen.

Lägg därtill en mellan sex ögon - mamman, beslutsfattare och undertecknad - klart och tydligt uttalad önskan om att få göra rätt för sig och beslutet, som per automatik gav den ensamstående mamman dålig självkänsla, en plats i kronofogdens indrivningsregister, ytterligare en kostnad i form av straffavgift på 1 000 kronor och en i tre år gällande betalningsanmärkning, ter sig än märkligare. När smidigheten hos Kolossen var obefintlig föreföll det otroligt att den närstående och tätt samarbetande kronofogden skulle visa förståelse och fingertoppskänsla. Även denna instans styrs uppenbarligen indirekt av Jättekolossens välavlönade ministrar som väl indirekt alla tror sig leva i en av de bästa av världar. Simsalabim och systemet hade yttrat sin magiska formel och malt ner och själsligt dräpt ännu en människa. Det ger plus i statens kassa, men jag undrar om det inte ger minus när rösträkningen tar vid i september. Bidrags-Sverige håller på att urholka sig och bita sig själv i svansen när myndigheter som är ämnade att stödja och bidra ser sig tvingade att hellre fälla än fria.

Av Klas Örnklint 26 apr 2006 12:14