Jag tvivlar på globaliseringen

De senaste 25 åren har Kina och USA varit de stora vinnarna i ekonomiskt hänseende. USA är den enda kvarvarande stormakten och Kina framträder alltmer som en kommande stormakt.

Deng Xiaoping började med att lägga om Kinas ekonomi i en marknadsekonomisk riktning 1978 efter Maos död. Efter Dengs omläggning har Kinas ekonomi växt med tio procent om året. Under dessa år har Kina kunnat övervinna 25 procents inflation och deflation och infrastrukturen har byggts ut i snabb takt.

Richard Swartz artikel i Svenska Dagbladet den 19 april 2006 ”Globaliseringen får Europa att känna olust” är en attack på globaliseringsmotståndarna. Genom globaliseringen har världen vuxit med några tusen miljoner kineser och indier och andra står på tur. Dessa som står på tur, i första hand Afrika, Latinamerika och Mellersta Östern, är emellertid inte heller så nöjda med globaliseringen. WTO:s frihandelsförhandlingar har försenats för att de fattiga länderna vill ha bättre villkor. I Europa och Kina har det rått högkultur i tusentals år men i Afrika rådde det jägar- och samlarkulturer så sent som för 100 år sedan. Därför är det särskilt svårt för Afrika att vinna något på globaliseringen. Bönderna riskerar att slås ut som livsmedelsleverantörer och de små industrierna i städerna att upphöra med sin verksamhet.

Om Europa skriver Swartz följande: ”Vi europeer tycks känna olust när andra än vi själva exporterar, emigrerar och konsumerar. Och värre än så: dagens globalisering stjäl ju våra jobb.” Ett land som satsar på globaliseringen är Mexiko genom Naftaavtalet. Avtalet tycks dock att i första hand gynna USA. Det finns nu sju miljoner papperslösa mexikaner i landet och flera skulle det ha blivit om inte USA hela tiden försöker att stoppa dem vid gränsen. Mexiko har förblivit ett fattigt land trots globaliseringen av ekonomin. Det beror enligt min mening på folkökningen och i första hand familjeplanering kan öka levnadsstandarden i landet. De fattiga länderna är fattiga därför att befolkningen ökar för mycket.

Jag tror inte att globaliseringen är lösningen på världens problem. Jag tror istället att länder med likartad ekonomi borde sluta sig samman. Ett exempel kunde sydamerikanska Mercocur vara. Det är ett frihandelsområde mellan Argentina, Brasilien, Uruguay och Paraguay. Genom en yttre tullmur kan företag i området växa sig starka och utländska företag lägger sin produktion där för att komma runt tullmuren. De afrikanska länderna skulle kunna göra samma sak nämligen bilda en tullunion. Utan detta skydd kan inte afrikanska företag växa sig starka. Kina har växt sig så stark att man nu klarar den globala konkurrensen och hjälper nu de afrikanska länderna med att bygga ut infrastrukturen.

Av Yngve Karlsson 25 apr 2006 13:00