Sätt stopp för att jobben försvinner till låglöneländer och låt inte utlänningar komma hit och konkurrera om de få jobb vi har kvar. Fast globaliseringen är bra när den ger oss billiga prylar och exportmöjligheter.
Ungefär så kan man sammanfatta motståndet mot en alltmer globaliserad ekonomi. Inte bara i Sverige, utan i hela "gamla" Europa.
Sverige, som har en exportandel på närmare 50 procent av BNP är särskilt beroende av denna ekonomi. Något som många tycks förtränga. Få länder har haft mer nytta av en globaliserad ekonomi än Sverige. Men nu verkar många tycka att vi bara skall tillgodogöra oss det "göttaste". Det visar inte minst fackets skråattityd, uppbackad av regeringen, i Vaxholmsfallet.
Det har blivit enklare och billigare att driva handel. Människor kan flytta mellan länder och resa till lägre kostnader än någonsin tidigare. Pengar rör sig mer eller mindre fritt över hela världen. Internet och andra allt billigare och snabbare kommunikationer förändrar arbete och fritid. Vi binds samman i ekonomiska, kulturella och sociala sammanhang på ett sätt som historien aldrig sett tidigare. Konkurrensen ökar samtidigt som möjligheterna växer. Världen blir mindre.
Allt det här är bra bara det inte skapar arbetslöshet i Sverige tycks den allmänna meningen vara.
Frågan som ingen vill diskutera är följande: varför skall en outbildad svensk ha högre lön för samma jobb som en outbildad indier, kines, eller någon annan från ett låglöneland? Var i den socialistiska arbetarrörelsens solidariska ideologi, eller i någon annan ideologi, står det fastslaget att svensken är undantagen, och därför alltid skall ha högre lön för samma okvalificerade arbete?
Man kan säga att världen vuxit med sådär ett par miljarder människor på mindre än tjugo år. Tidigare fanns varken Ryssland, dess sattelitstater, Indien eller Kina med i det internationella handelsutbytet. Åtminstone inte så att det påverkade våra jobb. Negativt.
Nu är det annorlunda även om många vägrar att inse det. Elektronisk kommunikation och kommunismens fall, är som Rickard Swartz så riktigt påpekade i en artikel i Svd, en viktig orsak till detta. Deng Xiaoping, Michail Gorbatjov och Bill Gates har gjort mer för de fattiga i världen än hundra år av u-hjälp, soppkök och Sida. Men inte bara vi svenskar, utan de flesta européer känner olust när andra än vi själva exporterar, emigrerar och konsumerar. Så var det ju inte tänkt när vi förr brukade förklara oss solidariska med världens fattiga.
Globaliseringen kommer också att leda till global utjämning. De som har det dåligt idag kommer att få det bättre. De som har det bra kommer att få det sämre. Och det får nog svensken lära sig vare sig han vill eller inte. Det här låter som en socialistisk vision. Har globaliseringsvännerna, som Danne Nordling skriver, hittat en helt annan väg till socialismen än den traditionella med skatter och bidrag? Kanske det ja!
Hur kan det komma sig att det är socialister som är emot globaliseringen? Genom att hävda att globaliseringen försämrar för de fattiga länderna kan de egoistiska socialisterna hoppas på att få behålla hinder som de själva tjänar på. Attac vill införa global beskattning och bidrag till de fattiga länderna istället för att riva handelshinder som de själva skulle lida av.
I såväl Frankrike, Tyskland och Sverige skyddas den som har ett jobb i sådan utsträckning att det motverkar företag som vill nyanställa. Invandrare och arbetslösa har enormt svårt att komma in på arbetsmarknaden. Alla förändringar i anställningsskyddet för de som har jobb möts med häftiga protester. Det visar inte minst upploppen i Frankrike härom veckan.
Den svenska lagen om anställningsskydd, främjar inte bara ett statiskt system, utan dessutom ohälsa. I Sverige bidrar LAS till att folk som vantrivs på jobbet sjukskriver sig hellre än de byter yrke eller arbetsplats. Det hävdar professorerna Mårten Palme pikant nog Olof Palmes son, Mats Persson och Assar Lindbeck i en ny studie.
Medan vi i Europa satsar skattepengar på mer fritid, rigidare anställningsvillkor, som skyddar de som redan har jobb, samtidigt som pensionssystemen faller ihop till följd av för låga födelsetal och partierna bjuder över varandra i ett krackelerade välfärdssystem, satsar några miljarder asiater istället på arbete. Gissa vilka som kommer att vinna?
Det vi i Europa ännu inte har förstått är att Asien, sakta men säkert, håller på att lämna oss ekonomiskt. Den stora asiatiska marknaden börjar redan bli mer intressant än den europeiska för många länder i Asien. Köpkraften ökar dramatiskt och handelsutbytet mellan länderna där ökar i snabb takt.
Exportmässigt kan man fråga sig vad har vi i Europa, och kanske särskilt Sverige, har att erbjuda dessa länder i fråga om unika produkter eller unikt know-how? Svaret är; inte särskilt mycket.
Nu skall vi naturligtvis vara glada att det för närvarande går bra för exempelvis Ericsson, den del av Volvo som fortfarande är svenskt, och andra storindustrier. Men inget är beständigt. Det vet alla som fått sparken från Ericsson under de svåra åren.
Inte ens finansminister Nuder tror nog innerst inne att den nuvarande högkonjunkturen med hög tillväxt utan fler jobb dock för tele-, skogs-, gruv- och stålindustrin är en följd regeringens magiska kraft. Han som många andra vet att vi för närvarande rider på en internationell högkonjunktur, som i mångt och mycket baseras på en enorm efterfrågan från, ja just det: Asien.
Hur skall vi i Sverige då bära oss åt för att inte våra barn skall få en framtid i branschen för målande grankottar? Därom kan man naturligtvis tvista. Men kanske skulle man titta lite på de få länder i Europa som ändå lyckats hyggligt. Bland dessa märks Irland, Storbritannien och Danmark. Trots betydande olikheter har dessa länder en sak gemensam: man saknar en rigid och utvecklingshämmande arbetsrätt.
För att Sverige, en avlägsen avkrok i närheten av den arktiska tundran, något så när skall klara sig i den internationella konkurrensen, krävs följande: förändra LAS, sänk skatten på arbete, höj arbetslöshetsersättningen och satsa stenhårt på kvalificerad utbildning.
Av Lars Nilsson 22 apr 2006 22:32 |
Författare:
Lars Nilsson
Publicerad: 22 apr 2006 22:32
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå