Betyg: G-
Org. titel:
When A Stranger Calls
Genre:
Rysare
Regi:
Simon West
I rollerna:
Camilla Belle
Tessa Thompson
David Denman
Tommy Flanagan
Biopremiär:
7 april 2006
Hon installerar sig i det vackra huset och grubblar på en del problem, som att hennes bästa vän har strulat med hennes pojkvän. Då börjar telefonen ringa. En främmande röst frågar henne om hon har tittat till barnen..En befogad fråga, för det har hon inte gjort. Busringningarna fortsätter hela kvällen och Jill blir ordentligt skrämd. När hon ringer och ber polisen att spåra samtalen visar det sig att samtalen kommer inifrån huset.....
Det här är en remake av filmen med samma namn från 1979. Varför det har gjorts en ny version är svårt att förstå. Regissören brassar genast på med den otäcka musiken, för att verkligen visa att det är en otäck film det här. Några få gånger blir det otäckt, man hoppar till kanske en eller två gånger. Och ibland lyckas det bli lite otäck stämning. Men när jag går på skräckfilm vill jag ha hjärtflimmer hela tiden, och jag är lättskrämd av mig. Men här sitter jag sorgligt cool och nickar åt effekterna, "oj där kommer musiken, nu blir det visst otäckt här. Oj oj."
Camilla Beller är inte särskilt bra skådespelare heller, hon verkar inte särskilt rädd. Hennes rollkaraktär är inte särskilt sympatisk och det verkar otroligt att en barnvakt inte tittar till barnen det första hon gör, utan först när en psykopat råder henne att göra det. Istället larvar hon omkring i huset och speglar sig. Början är lite effektfull och Mandrakis hus är sagolikt vackert och lyckas ibland bli lite som ett skräcktempel. Detta hus är egentligen det bästa med filmen och gör att den får med knapp nöd godkänt.
Av Eleni Schmidt 06 apr 2006 22:11 |
Författare:
Eleni Schmidt
Publicerad: 06 apr 2006 22:11
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå