Evo Morales och Bolivia

I Bolivia har indianen och kokaodlaren Evo Morales blivit president. Det är första gången som en indian fått en så hög position på den amerikanska kontinenten sedan Columbus "upptäckte" Amerika.

Indianbefolkningen i Bolivia är i majoritet och ökar mer än övriga befolkningen. Det beräknas att det finns 40 miljoner i Amerika. Enligt Magnus Lintons bok Americanos lever dagens indianer "fortfarande starkt koncentrerade till de geografiska platser där aztekernas, inkas och mayas civilisationer låg – i Mexiko bor 10 miljoner, i Peru 8 , Ecuador 3,8 och såväl Guatemala som Bolivia har majoritetspopulationer på 5,4 respektive 5 miljoner."

Man kan fråga sig varför Evo Morales blev kokaodlare. Om detta skriver Linton följande: "Kokablad har tuggats i Anderna i 4000 år och är fortfarande en given del i den dagliga dieten för över hälften av bergens invånare, det dämpar hunger och trötthet och inget tyder på att det skulle vara skadligt. Tvärtom finns en mängd dokumenterade hälsoeffekter och överallt där landsbygdens folk arbetar ligger en sötsur doft av koka lika självklar som kaffe på europeiska kontor." Vidare skriver Linton: "Här konsumeras bladen utan problem och är populära. Klart att de skulle kunna vara det i andra länder också. Hade koka varit en drog hade alla här varit döda så mycket som vi äter. Ingen knarkar här. Det är bara gringos som gör." Koka är lätt att odla och ger fyra skördar om året och är lätt att transportera och ger det bästa ekonomiska utbytet.

Varför blev Bolivia en storproducent av koka till kokain? Det berodde delvis på att tennpriset sjönk och gruvorna blev olönsamma. 23 000 gruvarbetare blev avskedade. Samtidigt ökade efterfrågan på kokain i USA och Europa. Gruvarbetarna flyttade till ett obebott område och började odla koka till kokain. Kokain blev Bolivias viktigaste exportprodukt. Beräkningar av dess betydelse för den nationella ekonomin pendlar mellan 20 och 50 procent av BNP och 1989 stod kokaplantor på 53 000 hektar. Kokan blev under 1980-talets kris ett sätt att rädda sig från misär.

USA började emellertid att uppmärksamma kokaodlingarna i Latinamerika. Man tvingade länderna att börja förstöra odlingarna. Efter irritation över dålig efterlevnad beslöt USA att länder som inte beslutsamt bekämpade kokaodling skulle förlora stöd från IMF ock US AID. Den dåvarande regeringen lanserade Lag 1008 där grunden lades för en utrotningsprocess som födde MAS Movimiento al socialismo . 1997 blev Evo Morales partiledare för MAS.

Förutom utrotningen av koka har MAS bekämpat privatiseringen av vattnet Vattenkriget 2000 och privatiseringen av naturgasen 2003 och 2005 Gaskriget . Om USAs försök att bekämpa knarket skriver Linton följande:” Washingtons beslut att föra kriget mot knarket hårdare här än hemma har byggt en solid grund till den sociala revolten; som kokaodlare har Evo Morales glidit rakt in på den position som i Bolivia är en enda stor sympatimagnet : Vita husets fiende nummer ett. När Morales seglat upp till fjärde plats i mätningarna inför presidentvalet 2002 flög den amerikanske ambassadören till Chapere och höjde ett finger mot områdets quechuas och sa att de vid valurnan skulle passa sig noga eftersom Morales på presidentposten skulle betyda ett omedelbart stopp för USA:s stöd. Det blev succe. För Morales. Från fjärde plats hoppade han till andra och tackade efteråt ambassadören för pr-hjälpen.”

Nu är Vita husets fiende nummer ett president i Bolivia. Man kan undra hur man löser förhållandet mellan USA och Bolivia. Hos den indianska befolkningen råder glädje över Evo Morales seger och förhoppningar om en bättre framtid för Bolivia.

Av Yngve Karlsson 27 mar 2006 22:25