Spontansång och skitig kåthet

Titel: Romance and cigarettes
Land/genre: USA, musikal-romantiskt drama-komedi
Speltid/år: 106 min, 2005
Manus/regi: John Turturro
Producenter: Joel och Ethan Coen
Sverigepremiär: 31 mars
Betyg: VG

"Romance and cigarettes" är en skitig och erotisk musikal som utspelar sig i Bensonhurst, New York. Den ständigt otrogne arbetaren Nick Murder James Gandolfini, ställs inför valet mellan sin älskarinna Tula Kate Winslet eller sin hustru Kitty Susan Sarandon. Förutom att det bråkas och älskas så röks det och funderas det på ett sätt som bara kan göras på film i New York. Klyschor och stereotyper må vara, här sjungs det med glimten i ögat och Turturro har sannerligen etablerat sig som regissör och manusförfattare. Alla sjunger dessutom oväntat bra även om det ryktas att fler än Susan Sarandons röster är dubbade.

Turturro är kanske mest känd för sina skådespelarprestationer i bröderna-Coen-filmer som "Barton Fink" och "O Brother, Where Art Thou", med vilka han också troligen vill konkurrera. Dennis Potters "Singing Detective" och Paul Thomas Andersons "Magnolia" är nog filmer även Turturro sett under sina år i branschen. Till och med den slätstrukna "Chicago" verkar ha gett upphov till musikaltrenden med tanke på "Presenting Mrs Henderson", vilken i och för sig var helt ok. "Romance and cigarettes", som producerats av just bröderna Coen, är dock Turturros tredje film som regissör och manusförfattare och klart den bästa av hans verk Mac och Illuminata var väl sådär.

Susan Sarandon känd från "Dead Man Walking" och allsköns dramer gör som vanligt en bra rollprestation, James Gandolfini mest känd från tv-serien "Sopranos"vilket också gjorde att denna film försenades nästan två år, är helt ok men ingen Oscarsvinnare. Kate Winslet tidigare känd från “Titanic" nu kanske snarare"Eternal Sunshine of the Spotless Mind" växer allt mer som skådespelare så även här, och Steve Buscemi "Fargo", "The Big Lebowski" m.m. är som alltid stilsäker.

Bubblarna, komikern Eddie Izzard och den hårde Christopher Walken bidrar ytterligare till filmens lite absurda touch. Och gillar man Nick Cave och Bruce Springsteen kan man ju alltid köpa soundtracket.

Av Per Hånell 23 mar 2006 23:14