Är det etiskt att vägra porr?

Etik är på tapeten inom företagsvärlden. Den etiska aspekten av ens eget agerande har betydelse. Och att agera oetiskt kan få dyra konsekvenser. Men vad innebär det egentligen att agera etiskt? Räcker det med att distansera sig ifrån det man tycker illa om? Eller har man då bara tvått sina händer medan status quo upprätthålls och missförhållanden fortgår?

För en tid sedan var jag på ett möte hos ett företag som förmedlar och säljer bakgrundsbilder, ringsignaler och liknande innehåll för mobiltelefoner. När frågan om etik togs upp nämnde den närvarande chefen att företaget hade fått en förfrågan om att förmedla "vuxeninnehåll"... det vill säga porr. Chefen berättade att företaget hade nekat denna potentiella kund och avstått ifrån affären. Detta genererade spontana applåder hos mötesdeltagarna.

Jag för min del kände dock inte för att applådera. Det beslutet kändes inte alls som ett hedervärt etiskt ställningstagande för något som var gott, utan snarare som en feg företagsekonomisk nödbroms. Vad var de egentliga grunderna för detta beslut? Var det en genuin önskan att motverka porrens dåliga sidor? Eller var det enbart en flykt ifrån porrens stigma, något som skulle kunna kosta företaget flertalet andra kunder, det vill säga pengar?

Logiken med att på etiska grunder ta avstånd ifrån något sägs vara att man inte vill "uppmuntra" det som man anser vara fel. Vidare är tanken att om alla tar avstånd, då svälter man ut missdådaren och tvingar denne att sluta med sitt dåliga beteende då det inte längre blir lönsamt att fortsätta. Detta skulle kunna påstås stå bakom företagets beslut att vägra.

Men att tiga ihjäl porren fungerar inte. Branschen är tämligen "liten" i det att alla producenter är relativt små. Som exempel kan nämnas att den dyraste porrfilm som producerats hade en budget på 250 000 USD, något som inte ens hade skaffat dig en huvudrollsinnehavare i Hollywood. Samtidigt är porren motarbetad och utsatt för massiv kritik. Få branscher förutom rökning och vapen är satt under sådan press. Trots detta lever porren stadigt vidare och frodas. Att vända den ryggen påverkar den inte.

Om man nu verkligen vill "agera etiskt" och påverka, då är det oklokt att slösa bort chansen. Men så sker hela tiden i och med den här typen av avståndstagande. Ett exempel är Vänsterpartiet som sparkade ut Göran Eurenius för att han hade deltagit i slika produktioner. Med tanke på att v har sagt sig vilja kämpa emot porr så var uteslutning det dummaste de kunde ha gjort. De valde att stå utanför hellre än att utnyttja hans kunskaper, kontakter och erfarenhet om vad som händer inom industrin. Att på det här viset välja bort ett gyllene tillfälle att lära sig något kan inte ses som annat än likgiltighet, alternativt feghet.

Det man i praktiken gör när man skyr porren är istället att man ger branschen sitt tysta - men ack så talande - godkännande att fortsätta precis som tidigare. Signalen man skickar är inte att porrproducenterna skall upphöra med sin verksamhet. Det man gör är att man visar att man inte bryr sig. Det har sagts att vår tids största hot är inte de ondas handlingar, utan de godas likgiltighet. Ifrån detta är steget inte långt till slutsatsen att det inte är etiskt att låta bli engagera sig i porren.

Att ett företag eller en organisation väljer bort porr av affärsmässiga skäl kan jag ha förståelse för. Ingen begär att någon skall sabba sina kundrelationer bara för att rensa upp i Sodom och Gomorra. Första prioritet är fortfarande en själv och därför är det av ekonomiska skäl högst befogat att inte associera sig med den branschen.

Men om man väljer att fega ur och dela handfat med Pontus Pilatus, då skall man inte hävda att man gör det av etiska skäl, för det är inte ärligt. Och vad finns det för etik i att inte vara ärlig?

Av Michael Karnerfors 10 mar 2006 07:11