Kvinnofällan Sverige

Den svenska statliga jämställdhetspolitiken karaktäriseras av mycket snack och lite och fel verkstad. Detta trots att vi har en svärmorsdröm till minister som producerar en aldrig sinande ström av lagar, påbud och miljarder i folkuppfostrande syfte. Allt till ackompanjemang av att Sverige är världsmästare i grenen jämställdhet.

Lyfter man dock blicken utanför den svenska ankdammen och den statliga retoriken skall man finna att kvinnor i Sverige har riktigt usla möjligheter att nå samhällets toppar.

Bäst i klassen på det här området är till många svenska tokfeministers oförställda förtvivlan faktiskt USA. Vi är inte ens bäst i Europa. En undersökning gjord av FN-organet ILO visar att i USA är 45 procent av de högsta beslutsfattarna kvinnor. Ser vi bara till Europa redovisar Eurostat, påpassligt nog på kvinnodagen den 8 mars 2006, en motsvarande men senare undersökning, där snittet för EU 25 ligger på 32,1 procent. Sveriges siffra är 29,8 procent. Bäst i Europa är de baltiska länderna som närmare sig USA:s siffror.

När ILO:s undersökning redovisades i tidskriften Newsweek diskuterades vad skillnaden mellan Europa och USA kan bero på. En intressant vinkel tidningen framför är de skilda företagskulturerna i Europa och USA. I Europas "gamla" länder är kulturen fortfarande formell och hierarkisk. I USA är den mer löslig, entreprenörspräglad och informell. Det innebär att amerikanska kvinnor kan påverka arbetsmiljön mer, anpassa den till sina egna villkor. Toleransen för flexibla arbetstider är större och det är ingen automatisk merit att sitta vid skrivbordet så mycket som möjligt; det finns en insikt om att man kan vara väl så produktiv utanför kontoret.

Men huvudskälet till kvinnors sämre karriärmöjligheter i Europa är ett annat. "Enkelt uttryckt," skriver Newsweek, "kväver Europa sina kvinnor med snällhet."
Det handlar om mammaledigheten, framför allt. Den generösa mammaledigheten gör att kvinnor - vare sig de tänker skaffa barn eller inte - betraktas som andraplansfigurer på arbetsmarknaden. Det är ingen idé att satsa på en ung kvinna så som man satsar på en man; risken är ju överhängande att kvinnan försvinner i tre fyra år på mammaledighet. Många kvinnor hamnar därför i "kvinnojobb" i offentlig sektor, där personalen betraktas som utbytbar och det är lätt att få deltidsjobb - en annan stor löne- och karriärfälla.

Tidningen pekar också på det faktum att hälften av alla arbetande kvinnor i Sverige återfinns i den offentliga sektorn, att jämföra med 30 procent i Storbritannien och 19 procent i USA.

I Sverige lever de tongivande även i den bergfasta förvissningen om att subventionering av hushållsnära tjänster är ett djävulens påfund då det är en samhällelig plikt att själv tvätta sina skitiga paltor.

Då hjälper det föga att kvinnor, som trots alla svårigheter lyckats göra karriär, alltid framhåller, att under nuvarande givna förutsättningar, vore en subventionering av hushållsnära tjänster den enskilt bästa åtgärden för att stimulera kvinnors möjligheter till välbetalda jobb.

Källor:
Newsweek och ILO
Expressens ledare 060306
Eurostat

Av Lars Nilsson 08 mar 2006 21:50