Marie Fredriksson sviker kollegorna

Uppenbarligen har Roxettes Marie Fredriksson så många miljoner i plånboken att hon inte behöver en halv miljon till. Så istället för att sätta dit Expressen för ett uppenbart förtal, har sångerskan valt att lägga ned saken med motiveringen att hon "inte orkar ägna sig". Förfarandet är ett stort svek mot hennes branschkollegor d.v.s. artisterna och skådisarna som inte har de miljoner som Marie Fredriksson har, men som med jämna mellanrum utsätts för felaktiga skriverier i vårt avlånga lands största lögnmaskin, tidningen Expressen!

Jag tror knappast att jag behöver övertyga läsarna om att Expressen är en tveksam tidning. Aftonbladet är inte särskilt mycket bättre, men där har redaktionen åtminstone en förmåga att kolla upp allting de publicerar.
Kortfattat så begår Aftonbladet inte lika många "tabbar" som konkurrenten Expressen gör. Jag vill inte upprepa Expressens alla tabbar på sistone då alla ju känner till dem, men när en så stor artist som Marie Fredriksson blir uthängd på ett så grymt sätt och tre år efter att hon varit fast beslutad att sätta dit blaskan, ändrar sig, då begår hon ett stort svek mot sina kollegor och det finns anledning att debattera Marie Fredrikssons förfarande. Man kan också undra huruvida Marie hade grävt ned stridsyxan ifall hon inte haft de miljonerna som hon har? Hade hon lagt ned saken ifall hon varit en normal, hederlig svensk artist med en blygsam ekonomi?

Jag minns på 80-talet då artisten Py Bäckman utsattes för ett drev av tidningen Expressen som just då styrdes av Bo Strömstedt. Py hade några år tidigare varit medlem i det framgångsrika bandet "Raj Montana Band" och hade
1988 skrivit Melodifestivalens vinnarlåt "Stad i Ljus" som under min regi framfördes av Tommy Körberg. Hon var "inne" så att säga. Hon hade en platonisk bekant i sin umgängeskrets som en dag avslöjades som en "knarkkung" av Expressen. Han greps och häktades av polisen. När Py fick veta sanningen tog hon naturligtvis avstånd från honom, men eftersom den s.k. knarkkungen var en okänd person blev skriverierna inte lika sensationella, så Expressens redaktion kokade ihop en historia om att Py haft ett förhållande med mannen. På det sättet kunde man skriva stort om mannen genom att koppla honom till en kändis. Det är ett gammalt knep som kvällsblaskorna använder fortfarande i dag. Hur många gånger har vi inte sett artiklar om "Prinsessan Madeleines vän gripen för knark" eller "Kungens vän anhållen för våldtäkt" m.m. I Py Bäckmans fall skrev Expressen direkta lögner och jag minns en löpsedel som lydde "FY PY - DU LJUGER!" Hon anklagades för att ha ljugit om sin vänskap med knarkkungen och sin påstådda inblandning i hans knarkaffärer, men i själva verket var han bara en i mängden som kretsade kring Py och hennes artistkollegor på Café Opera. Py hade ingenting med hans knarkaffärer att göra. Hon kände inte ens till dem.

Expressens antydningar handlade om rent påhittade saker. Skriverierna omfattade flera förtalsaktiga texter men Py Bäckman, till skillnad från Marie Fredriksson, hade då inte de ekonomiska tillgångar som krävdes för ett förtalsprocess mot Expressen och det visste Expressens redaktion. Därför kom Expressen undan och Py fick bita i det sura äpplet efter vilket hon fick ett nervöst sammanbrott och hennes karriär förstördes under några år tills hon hämtade sig när hon skrev texterna till den framgångsrika gruppen Nordman.

Historien om Py Bäckman är en av flera historier om Expressens brutalitet. En annan värd att notera är hur Expressen en gång MEDVETET publicerade ett påstående om en "älskarinna" som dåvarande Centerpartiets ordförande Olof Johansson påståddes ha haft vid sidan om sitt äktenskap, men som i själva verket aldrig någonsin existerade, utom i huvudet på en Expressen-redaktionschef som sedermera avslöjades som psykopat. Avhoppade medarbetare från Expressens dåvarande redaktion har berättat för mig att trots protester från journalisterna som visste att historien var falsk, beordrade Expressens dåvarande redaktionschef att saken ändå skulle publiceras.
"Vi kan inte köra den där historien - den är inte sann!" sade flera reportrar till redaktionschefen kl. 23.30 på natten, men ändå sade redaktionschefen från sin hemtelefon till nattredaktören: "KÖR KNÄCKET!"
Precis som Marie Fredriksson valde Olof Johansson att inte stämma Expressen och de kom förstås undan.

Den enda i nöjesbranschen som verkligen vågat ta Getingen i kragen är Mikael Persbrandt. Han har, såvitt jag vet, inte Marie Fredrikssons miljoner men jag tror inte att han är ute efter pengar utan snarare gör han sina artistkollegor en stor tjänst genom att sätta dit blaskan. Marie Fredriksson bör ta lärdom av Persbrandt, för en sak är alldeles klar - det är verkligen dags att någon chefredaktör och ansvarig utgivare får ett fängelsestraff för att sända ut ett tydligt budskap till kvällstidningsvärlden och budskapet är: "Skriv sanningen eller var beredd på konsekvenserna!"

Dessa tidningar har ju särskilda budgetar för stämningar, men ett fängelsestraff det skulle nog var en effektiv fingervisning. Eftersom Marie Fredriksson har ballat ur får vi hoppas att Persbrandts stämning ger det resultat som Marie Fredrikssons stämning kanske hade givit. Att hon backade var ett grovt svek mot nöjesbranschen.

Av William Butt 28 feb 2006 20:36