Paradise Now

Ska man tala eller inte tala med Hamas? Vad betyder detta för konflikten? Går vi mot en ny, ännu våldsammare intifada?

För mig är detta inte bara en teoretisk fråga som kan debatteras alltefter tro- eller världsuppfattning och analyseras utifrån en massa olika perspektiv. I slutändan handlar det för mig om jag kommer att flyga i luften när jag sitter på en pizzeria i Jerusalem med mina ungar och om jag törs låta dem gå på bio eller köpa glass med farmor och farfar i Netanya. Och om hur många palestinska ungar som råkar leka på gatan i Gaza när en förbipasserande bil med Hamas- eller Jihadaktivister beskjuts av israeliska attackhelikoptrar. Eller som skjuts till döds i Jenin för att de lekt med ett låtsasgevär och soldaterna misstagit dem för beväpnade terrorister.

"Var försiktig", säger jag oroligt till min beduinska väninna som är gift med en palestinier från flyktinglägret i Jenin när de åker dit för att hälsa på med sina fyra barn, Bara, Muhammed, Ahmad och Gharam. "Låt inte barnen leka ute ensamma."

"Ni går väl inte på restaurang?" undrar hon bekymrat när jag säger att vi ska åka till Netanya i helgen. "Det har varit så mycket attacker där. Stanna inne i lägenheten eller gå till stranden. Må Allah skydda barnen."

Hennes fyra mörka och mina tre blonda. Samma oro.

Första gången jag begrep att ett svenskt pass eller politiskt korrekt neutralitet inte betyder immunitet i olika slags konflikter var när jag i början på 90-talet bodde ett av Jerusalems södra sunkigare kvarter, på vägen mot Hebron, där de boendes föreställning om att gå ut med soporna betydde att man helt enkelt slängde ut påsen genom fönstret och där all min post från utlandet genast försvann från brevlådan.

Vid busshållplatsen stannade förutom de israeliska stadsbussarna också alla bussar från Betlehem och Hebron på väg till östra Jerusalem, och det hände flera gånger att väntande passagerare knivhöggs av palestinier som kvickt hoppat av en västbanksbuss. Väldigt tveksamt om någon av dem skulle haft hövligheten att fråga "Vilket pass har damen? Å, så ni jobbar som frivillig på Btselem och arkiverar tidningsartiklar om övergrepp mot palestinier? Ursäkta att jag störde. Nästa!" innan han högg till med kniven.

Eller när jag vaknade klockan två på natten av sirener och att någon skrek i en megafon: "Alla ner i skyddsrummen, vi spränger!" Hade ingen aning om var skyddsrummet var så jag gömde mig under täcket istället. Strax efter hördes en ordentlig smäll utanför. En liten röd Fiat som stått parkerad framför huset mittemot oss visade sig ha haft två stora gasballonger i bakluckan men tändningsmekanismen hade bara orsakat en liten brand så någon ringde polisen som drog ut bilen till i mitten av gatan och detonerade laddningen. Ingen skadades, inga rubriker. Vardag i Jerusalem.

Poängen är att attacker mot civila - alla civila - är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Mord är mord är mord. Det spelar ingen roll om de civila är barn till ultraortodoxa judar, eller israeler som då och då gör reservtjänst i armen, eller palestinska småflickor på väg till skolan i Gaza eller om de är anhöriga eller släktingar till eftersökta palestinska terrorister. Även bosättarna tillhör faktiskt civilbefolkningen trots sina omstridda aktiviteter på ockuperad mark. Amnesty International, som i många år dokumenterat och kritiserat Israels brott mot mänskliga rättigheter i de ockuperade områdena, skriver i en rapport juli 2002: "Skyldigheten att skydda civila är absolut och kan inte åsidosättas för att Israel har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter ... Palestinska gruppers väpnade attacker mot civila är brott mot mänskligheten under internationell lag".

Mer än 600 palestinska barn har dödats i den senaste intifadan. Av dem hade över 85 inte deltagit i några våldsamheter Btselem. Under samma period dödades över 100 israeliska barn i självmordsattacker 70 eller andra avsiktligt planerade palestinska attacker.

Oavsett vad man har för åsikt i själva konfliktfrågan och hur den ska lösas borde vi kunna vara ense om att barn inte får skadas. Läs Amnestys upprop från november 2004 - lika aktuellt idag som då - "ACT NOW TO STOP THE KILLING OF CHILDREN" länk nedan och istället för att skriva en smartass insändare till någon svensk blogg eller alternativt debattforum - skriv till de nuvarande makthavarna i området. Kräv att både Israel och de palestinska organisationerna respekterar de mänskliga rättigheterna och framför allt barnens rättigheter.

"Paradise Now", den palestinska filmen om två självmordsbombare från Nablus som vann en Golden Globe för bästa utländska film, har nominerats för en Oscar. Jag har inte sett filmen, bara trailern, men det ska bli väldigt intressant att se reaktionerna om den vinner. Speciellt som den har fått tummen ner från både palestinier och israeler. "’Paradise Now’ förmänskligar massmördarna och behandlar dem som sympatiska offer", skrev Jerusalem Post, medan palestinier i Nablus och Ramallah attackerade filmen för att den inte visar "martyrerna" i ett tillräckligt heroiskt ljus. Utan bara som människor.

Behöver jag säga mer?

Amnestylänk: Länk: web.amnesty.org

Av Anna Veeder 21 feb 2006 09:02