Betygshöjning kan bli sänkning

Att betygssystemet innehåller brister är ingen hemlighet. Att klaga på antalet betygsnivåer eller vilka mål som ska uppnås för respektive betyg kan förvisso vara befogat, men än viktigare är att rätta till de uppenbara felaktigheter som förekommer i systemet. Hur många skulle inte anmärka på något så ologiskt som att en höjning av ett ämne kan leda till en sänkning av det totala genomsnittet? Jag gissar på en hel del. Tyvärr verkar få medvetna om detta. Högst oroväckande är att ovetskapen förefaller stor bland de studerande, de som verkligen är berörda.

Låt mig exemplifiera problemet. En person som gick ut gymnasiet för några år sedan med MVG i alla ämnen utom ett, bestämmer sig för att läsa upp detta ämne och hoppas på en höjning från G till MVG. Ponera först att detta är möjligt se artikel "Slutbetyg? Nej tack!". Eftersom kursen som då var på 30 poäng nu omfattar 100 poäng krävs att betyget blir MVG. Ett VG skulle sänka det genomsnittliga betyget då kursen numera är avsevärt större än den var då personen läste kursen första gången. Tydligast märks detta när eleven har ett högt betygsgenomsnitt men det kan inträffa också vid betydligt lägre medeltal. Förenklat uttryckt fungerar betygsmodellen som så att ju mer kursen ökat i storlek, desto mindre märker man av den eventuella betygshöjningen och som exemplet belyste reduceras i värsta fall höjningen till en sänkning av medelbetyget.

Verkar det rimligt? En person blir bättre på ett ämne höjer från G till VG i en kurs som dessutom är större, dvs omfattar mer material än tidigare. Trots detta leder höjningen totalt sett till en sänkning av personens totala genomsnitt. Ingen hänsyn tas alltså till att eleven faktiskt förbättrar sina kunskaper. Är det enligt sådana premisser vårt betygssystem bör fungera?

Jag har sökt svaret hos Utbildningsdepartementet där Erik Henriks säger följande:
"Det fanns ingen avsikt att det skulle bli så här men jag tror aldrig det går att skapa perfekta system."
På Verket för Högskoleservice, VHS bekräftar man Henriks kommentar och tillägger att ämnet aldrig varit uppe till diskussion.

Kan det alltså vara så att vi stött på en olöslig ekvation? Knappast. Sanningen är att man på ett mycket enkelt sätt skulle kunna åtgärda problemet. Genom att räkna det nya, högre betyget fast med den gamla, lägre poängen uppnår man alltid en höjning. Något även VHS menar är rimligt.

Detta är bara ett av flera uppenbara problem med vårt rådande betygssystem. De som kommer i kläm är de som gick ut innan systemet gjordes om till nuvarande kursupplägg, där kurserna består av 50 eller 100 poäng. Det verkar onekligen som en felkalkylering skett, med påföljd att tusentals elever nu tvingas ta smällen för en högst ogenomtänkt byråkrati.

Kanske bekräftar myndigheternas kommentarer bara det jag aldrig förstod i spelet monopol: "Oförstånd i ämbetet, böta 400." För vem ska egentligen böta för felet? Jag eller myndigheten?

Av Daniel Gustafsson 07 dec 2005 23:49