Sex till salu

Anna Ekelunds artikel om horor är dåligt genomtänkt och slarvigt skriven. Fast hon kanske driver med oss?

Möjligen protesterar hon mot bilden av prostituerade som offer. Kanske menar hon att mediehoror och horor på gatan är samma sak. Men jag tror hon menar att prostituerade gör fria val, de bestämmer själva över sina liv. Vill minnas att Anna Ekelund tidigare betonat människans ansvar för sitt eget leverne.

Struntsamma vilket, förresten.

Man ska ju inte ifrågasätta rådande tes att människan väljer sitt liv, att hon alltid kan ta ansvar, men jag gör ändå detta. Tesen är nämligen politisk. Den är marknadsliberal med en lätt touch av New Age.

Så här ligger det till med ansvar och val. Vi väljer inte att födas. Vi väljer inte att gå på dagis eller i skola. Vi väljer inte att drabbas av olyckor och sjukdomar. Vi väljer inte att bli alkoholister eller knarkare. Vår privatekonomi bestäms av ränta eller löneavtal som vi sällan kan påverka. Arbete, sociala plikter, kärlek, begär och beroenden, begränsar våra valmöjligheter. Det sociala trycket gör oss till gangstrar, konstnärer eller direktörer. Vi kan stå där och streta emot, sprattla eller skrika oss hesa att vi vill något annat, men detta lönar sig sällan.

Åt helvete med ansvaret, alltså. Den fria viljan är en bluff. Fast okej, möjligheten till självmord finns alltid kvar.

Livet är alltså ingen lätt match. Därför några rader om prostitution. S k krystad övergång.

Det finns prostituerade som jobbar för nöjes skull och det finns prostituerade som har valt att gilla läget. Men det finns också barn och kvinnor som tvingas till prostitution. Det finns prostituerade som far ordentligt illa. Det finns sociala, egennyttiga, sexuella och desperata motiv till att en kvinna prostituerar sig. Den kvinna som älskar pengar mer än sin sociala status ligger skrynkligt till. Först när hon kan välja mellan två miljoner kontant eller att tjäna ihop slantarna på bordell blir valet ett riktigt val.

I den så kallade Geijeraffären berättas bland annat om överklassdamen som valt prostitution för att leva ut sina sexuella fantasier som hora. Samtidigt utsatte hon sig för såpass stora sociala risker att man kan befara att lusten tagit över viljan, att hon mer tänkte med klitoris än hjärnan. Är det detta Anna Ekelund kallar "en ploj"?

Och hur tar man ansvar när viljan är borta och bara lusten finns kvar och styr? Behandlingshem världen runt sliter med frågan. Svaret är värt många, många miljoner kronor. Kom bara inte dragande med ansvar och fri vilja, den metoden har misslyckats i många hundra år.

Av Roger Lord 06 okt 2005 19:19