Kim Novak... - extremt höga förväntningar infrias

Film: Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö
Betyg: MVG
Regi: Martin Asphaug
I rollerna: Anton Lundqvist, Jesper Adefelt, Jonas Karlsson, Helena af Sandeberg

Det är tidigt sextiotal. Erik Wassman är fjorton år och hans mamma ligger svårt sjuk i cancer. Hans pappa skickar honom till familjens sommarstuga för att tillbringa sommaren med sin skolkamraten Edmund, en fjortonårig charmör med talang för att säga fel saker vid fel tidpunkt. Eriks äldre bror Henry, journalist och författar wannabee, är barnvakt. Henry röker mycket och har alltid solglasögon. Deras lugna tillvaro rörs om när Kim Novak, eller Ewa Kaludis, Erik och Edmunds överjordiskt vackra lärarinna dyker upp. Hon är fästmö till Berra Albertsson, gammal landslagsstjärna i handboll och fullfjädrad sadist. "Det kommer bli en hård sommar", säger Eriks pappa. "Vi kommer att få en höjdarsommar", säger Edmund. Båda får väl rätt.

Det kan vara svår att omvandla en populär bok till film. Förväntningar brukar vara extremt höga, och det som fungerar i böcker fungerar som bekant inte alltid i filmer. Martin Asphaug lyckas bra med att förmedla bokens vemodiga stämning till filmen, och han är mycket trogen Håkan Nessers roman. Ibland lite för mycket. Den vuxne Erik Johan H:son Kjellgren kommenterar händelseförloppet och citerar ur romanen. Oftast fungerar det bra men ibland blir det överflödigt, scenerna talar oftast för sig själva. Bilderna från den svenska sommaren är så vackra som bara en utlänning kan skildra den - jag har inte sett så fin svensk natur sen Colin Nutleys Änglagård.

Det här är skådespelarnas film. Anton Lundqvist Erik Jesper Adefelt Edmund är lysande som två tilltufsade tonårskillar som var och en på sitt sätt försöker hantera en tillvaro som är rik på tragiska men också härliga händelser. Jag hoppas vi får se dem igen i framtiden. Jonas Karlsson är en rolig imitation av en James Dean med författarambitioner; han har många av de bästa replikerna. Helena af Sandeberg är bra som Ewa Kaludis; snäll, förstående och överjordiskt vacker lyser hon upp duken med en utstrålning större än tjernobyl. Man får inte lära känna henne i filmen men det får man å andra sidan inte i boken heller. Ewa Kaludis Kim Novak karaktär är oviktig, hon är helt enkelt idealkvinnan, punkt slut.

På knappt två timmar bjuds vi alltså på tragedi, komedi, spänning, underbar sommar samt genomskickliga skådespelare. Inte illa.

Av Eleni Schmidt 20 sep 2005 23:54