Konservatism och nyliberalism

Moderaterna är kluvna mellan sitt konservativa förflutna och sin nuvarande nyliberala inställning. Som konservativt parti hette det högerpartiet och som nyliberalt sedan 1969 moderata samlingspartiet.

Den äldre eller klassiska konservatismen grundade sig främst på jordägarintressen och kvarlevande förkapitalistiska institutioner. Dess udd riktades mot den från 1700-talets slut frambrytande industrialismen och liberalismen. Marknadskrafterna ansågs hota bönderna och hantverkarna med ruin och verka samhällsupplösande. Mot liberalismens individualism och egoism sattes kollektiva värden såsom familjen, korporationen, kyrkan, monarkin och staten.

Nyliberalismen är en starkt ideologisk version av den ekonomiska liberalismen som de äldre konservativa bekämpade. Marknadskrafternas fria spel påstås kunna lösa de flesta problem. Staten bör berövas de flesta av sina funktioner utom de polisiära och militära. Social ojämlikhet ses som oundviklig eller önskvärd.

Under de borgerligas första regeringsperiod 1976-1982 förde dessa i stort sett en socialdemokratisk politik utom i ett avseende. När det gällde att höja skatterna i samma mån som man ökade utgifterna misslyckades man totalt. Den andra borgerliga regeringsperioden 1991-1994 misslyckades man också att hålla tillbaka utgifterna. Om man får makten nästa år är det troligt att man försöker att undvika ett nytt misslyckande med statsfinanserna. Moderaterna var mest nyliberala under 1990-talet men nu börjar man i viss mån återgå till sina konservativa rötter. Det visar sig i en förändrad inställning till fackföreningsrörelsen och en socialkonservativ inställning till bidrag. Man vill dock tvinga arbetslösa att ta lågbetalda jobb.

I framtiden kommer vi kanske att se konservativa moderater och socialdemokrater arbeta sida vid sida för att försvara det nuvarande socialdemokratiska samhället från förändringsiver av liberalerna och vänsterpartiet.

Av Yngve Karlsson 15 sep 2005 15:59