Svarta jävla fönster

På Rix MorronZoo berättar Gert att al-Qaida sprängt London i bitar & sedan fnissar Titti lite när hon presenterar Håkan Hellströms nya singel. Det är en sån där konstig dag i kriget mellan vinter & vår & när jag rastar min hund är jag inte säker på att alla gamla stigar fortfarande leder till samma ställen som förut. Världen är plötsligt lite sned, men det är ingen obehaglig upplevelse. Det där nedbrända huset fanns verkligen inte där igår. Lars Gåre kokar upp vatten & häller ned så mycket salt att hans sambo blir orolig. Frukosten är dagens viktigaste mål. Lars som är en intuitiv man uppfattar givetvis hennes ängslan & lugnar henne som en trygg pappafigur ska göra. Det är ingen fara, det ska vara tokmycket salt. Det lärde jag mig när vi kokade Kitty i Indien.

En av mina grannar heter Jill & hon har målat alla fönster svarta för att slippa solsken & andra farliga saker. Jill är kvoteringsfitta. Hon har gjort av med alla pengar på svarta kläder & smink, så idag måste hon snatta kattmat & mensskydd. Det sitter en påminnelsepost-it om det på kylskåpet. Hon är bara rädd för butikskontrollanter om de är män. Solljus & män är inte bra för hennes nervösa hy.

Lars Gåre skummar koket med hålslev. Ett kök bör vara väl utrustat. Och Lars Gåre har hur mycket husgeråd som helst & allsköns apparatur. Blanka fina saker. Nästan allt är från OBH Nordica förutom smörgåsgrillen & bensågarna. Ekot rapporterar om Göran Perssons resa jorden runt i Air Force One. Just nu befinner han sig i Phuket, New Delhi, Sarajevo, Bern, Washington DC & Kabul. Ni gör allt fel! dundrar han & världen lyssnar. I morgon leder han gudstjänsten i Hagia Sofia. Det där nerbrunna huset stod väl någon annanstans förut? De rykande resterna har något välbekant över sig. Jag kan föreställa mig planlösningen & den lilla vitmålade verandan där det växte röka i stora terrakottakrukor för många somrar sedan. Det surrade om infravärmen kyligare kvällar & vi grillade fisk i folie.

Men var det verkligen vi? Minnet är inte bara selektivt. Ibland bara vräker det ned saker i djupa massgravar & stampar jorden hård hård ovanpå. Ingen kommission i världen kan reda ut vad som är sant & vad som är lögn. Vad som verkligen skett eller vad som bara är en vacker bild i en katalog från Fritidsresor. Börjar man klippa ut saker för att drömma sig bort märker man snart inte kylan från den hårt stampade jorden man sitter på.

Nästan 200 mil från den plats där jag nu står & röker medan hunden tömmer tarmen stormskäller Anna Maria Corazza på 2 män som står i Anna Marias & Carls stora hall i Genève framför en enorm orientalisk matta som de precis levererat. Det är en fläck på den. En liten liten brun oval uppe i ena hörnet där det röda smidigt smälter över i ockra och svart. Här beställer jag en handknuten matta från Karachi & betalar enorma summor enbart för frakten och vad händer? Ni klåpare spiller billigt bryggkaffe på den. Ni får ta tillbaka den. Ni får ställa det tillrätta, den här kan vi omöjligen ha i salongen nu, ryter hon. De båda männen stirrar intensivt men ser ingen fläck hur de än försöker. De 10 pojkar & flickor som knutit mattan sover på andra sidan jorden. De ligger tätt ihop som små kaffebruna bylten & försöker vara stilla. När man sover riktigt orörligt & drömlöst så skaver inte kedjorna.

Världen handlar om tillgång & efterfrågan & det finns fläckar som aldrig går att ta bort. Bajspåsarna är slut. Högen får ligga. Alla lämnar vi något efter oss. Lars Gåres frukost är klar. Hans sambo dukar & häller upp juice i höga glas. Hon känner sig lite munter. Det doftar gott.

Jag & min hund möter en gammal flickvän. Hejhejdetvarlängesenkulattsedejhardufortfarandeingetjobb, tänker jag precis säga, men hon bara sliter sig i håret & hulkar. Nåt om att hennes hus har brunnit ned under natten & att hela hennes liv är förstört & dessutom är alla fotografier borta för alltid nu. Min hund får en näve Milky Bones att tugga på medan jag funderar på det där med att byta telefonnummer. Fotografierna för helvete. Och min katt. Min lilla lilla kissemiss. Gudrun Schyman ringde igår kväll. Hon var full som vanligt. Bara sluddertjöt & snorade nåt om att alla som heter Lars slår henne hela tiden så hon är tvungen att krana lådvin för att döva smärtan. Lars Westman, Lars Werner, Lars Englund, Lars Ohly, alla ger de mej på käften stup i ett. Vad ska jag ta mej till? Gudskelov pep det i luren just då så jag hostade & tryckte R2. Det var Lars Gåre som undrade om jag ville se honom & hans sambo på webcam. Hold on sa jag & kopplade ihop alla samtalen med R3. Hej! Lars Gåre här! Gudrun skrek rakt ut.

Det är hemskt med för mycket salt i maten & det är hemskt att förlora alla sina fotoalbum för evigt. Ibland sörjer man även en katt eller en fläck på en matta. Det luktar bränt. Jag fattar beslutet att byta nummer & måla alla fönster svarta medan jag styr kosan hemåt. Marken under mina fötter blir fryskall.

Av Jonny Berg 13 sep 2005 23:01