Politiskt trams om arbete

Vårt samhälle är en tummelplats för propagandamakare. Målet är att få majoriteten att tänka i samma riktning. Därför anser exempelvis flertalet att arbete och inkomst hänger samman. För att något ska kallas arbete, måste man tjäna pengar på det, lyder budskapet.

Att ett folk luras, eller blir inbillade av eliten att tänka i vissa banor, är ett urgammalt knep. Den grekiska filosofin, själva grundvalen i västerländskt tänkande, föddes som en protest mot denna indoktrinering. Vi är nämligen alltid indoktrinerade, något moderna småborgare tyvärr helt glömt bort.

När Sokrates gick runt på gator och torg, stannade och samtalade med folk, ville han få dem att börja tänka självständigt. Han slog sig i slang med folk, han ställde frågor och diskuterade. Han fick dem att inse att en reträtt på slagfältet under vissa omständigheter kanske var en modig handling, något ingen tänkt på tidigare. Mod var tvärtom att inte vika för fienden. Nu förstod en och annan att orden inte alltid var entydiga. Man började ifrågasätta makthavarnas definitioner.

Sokrates predikade alltså kritiskt tänkande och skepticism. När folk började följa hans råd, blev han dömd till döden och fick tömma giftbägaren. Hans försvarstal var, som alla vet, lysande. Men logik och förnuft bet inte på de styrande då, lika lite som det biter på dem idag.

En modern Sokrates är exempelvis Michael Moore. Men det är inte om honom jag ska skriva nu.

Istället vill jag diskutera vad arbete är för något.

Först några exempel på vad jag menar. Jag skriver denna artikel och arbetar därför. Visserligen får jag inget betalt, men det är likväl ett arbete. För när skogsarbetaren hemma på gården klyver och hugger ved är det självfallet ett arbete han utför. Och när den arbetslösa bilmekanikern mekar med bilen eller plöjer jordgubbslandet, visst jobbar han då.

För eliten är dock detta ett utmanande sätt att tänka. Vi ska tänka oss arbete som lika med lönearbete. Något vi tjänar pengar på. Den som klipper gräsmattan åt den sjuka grannen, och får en kvittolös hundralapp för besväret, arbetar. Kallas till och med svartjobbare. Den som gör samma sak gratis, utför däremot en frivillig tjänst och arbetar inte. Ur ett filosofiskt perspektiv är detta rappakalja, ty arbete är arbete.

Varför är det viktigt för eliten, samt dess undergivna beundrarskara, att bara lönearbetet ska räknas som arbete? Det finns minst två viktiga skäl till detta.

Om annat än lönearbete kallas arbete, då dör myten om den arbetslösa och lata medborgaren. En myt som måste hållas vid liv, annars spricker en världsbild. Men alla vet ju att flertalet "arbetslösa" faktiskt arbetar. De reparerar hus, bygger båtar, jagar, lägger ut hummertinor, fiskar, städar, uppfostrar barn, målar, gräver, odlar och skapar allehanda ting. För inte särskilt länge sen var detta den enda typen av arbeten som fanns. Ingen skulle ens drömma om att inte kalla det att arbeta.

Att det är full fart på Sverige, åtminstone i verkligheten, är en utmanande tanke för många. För hur ska den som arbetar kunna vara avundsjuk på den som är "ledig", om den som är anses ledig trots allt arbetar? Hur utmanande är inte tanken att "bidragstagaren" inte ligger på sofflocket alls, utan istället på ett kallt stengolv under en bil och byter avgasrör åt sin handikappade vän? Ibland är den arbetslöses arbete till större samhällsnytta än lönearbetarens eller direktörens, en fasansfull tanke. För vart skulle debatten ta vägen om vi höll oss i verkligheten?

Ett annat skäl till att arbete inte kan kallas arbete har med jämlikhet att göra. Därför har begrepp som "hemarbete" skapats. Detta är en märklig skapelse, uppfunnen för att gynna kvinnorna i jämställdhetsdebatten. När det gäller arbete i hemmet bevisas nämligen med all önskvärd tydlighet att allt logiskt tänkande är som bortblåst och hur dumt det blir när arbete inte är arbete .

Om min fru städar vardagsrummet medan jag tapetserar väggarna i sovrummet, då har endast min fru arbetat enligt gängse uppfattning. Om hon lägger ner två timmar på vardagsrummet, och jag lika många timmar på väggarna, då räknas bara hon. Att utföra ett hantverk i egna hemmet är ju inget arbete enligt elitens definition på arbete. På så sätt lever min fru och jag i ett högst ojämlikt förhållande, statistiskt sett. Och feministerna kan fortsätta anklaga oss män för att inte sköta vår del av arbetet i hemmet.

Dock - vi kan, om vi vill, bestämma att ord ska betyda vad de borde betyda. Då blir världen tydligare för oss. Arbete är alltid arbete, med eller utan lön.

PS Den som nu anser att arbetslösa inte ska arbeta på bidrag som andra betalar är fel ute. A-kassa är inget bidrag. Det är en försäkring, som man tecknar frivilligt när vissa krav har uppfyllts. Systemet finns i alla välfärdsländer. De svenska nivåerna är internationellt ganska låga redan. DS

Av Roger Lord 05 sep 2005 11:53