Jag fick reda på att min systerson hade klarat sig från orkanen när han intervjuades på första sidan av tidningen i hans hemstad, Milwaukee. Inte att jag var särskilt orolig; han är vitt och går på ett elituniversitet i Louisianna. Sådana studenter sågs inte på bilderna av misären i New Orleans. Det kan knappast ha undgått svenska TV-tittare att en förkrossande majoritet av offren är svarta. Det beror naturligtvis på att 70 av stadens befolkning är svart. Men mest beror det på att en dryg tredjedel av New Orleans invånare lever i fattigdom. Bland de fattiga är svarta klart överrepresenterade.
Men hur förklaras faktum att även efter 3 dygn finns fortfarande folksamlingar med tusentals människor som ännu inte nåtts av dryckesvatten och andra förnödenheter? Inatt i New Orleans stadskärna fanns ännu inget tecken på ledarskap. Bilderna bekräftade gårdagens ledare i tidningen Sun Herald av Biloxi Mississippi:
“Medan informationsflödet är svårt, har våra reportrar ännu inte hittat bevis på en samordnad ansats att lindra lidande och hunger eller att skydda egendom och återskapa ordning. Människor lider och människor vandaliseras. Men var finns National Guard, varför har inte varje arbetsför medlem i Syd Mississippis militärstyrkor blivit inkallad?"
Kanske det beror på att National Guard, den militära styrka som i vanliga fall ryker ut i katastrofer, inte längre räcker till. 4000 soldater i den delstatens National Guard finns i Irak. Cirka 35 av delstaten Louisianas National Guard befinner sig också där. I själva verket härstammar fyra av tio amerikanska soldater i Irak just från USA:s National Guard 1.
Det innebär att 3000 soldater från Louisianna saknas i räddningsarbetet idag. Bland National Guards styrkor som finns kvar i Louisianna har dessutom 3500 trupper nyligen kommit hem från krigstjänst 2. Det är klart att räddningsstyrkan var dåligt bemannad.
Hur var New Orleans annars förberedd på katastrof? Själv fick jag höra från min systerson för mindre än ett år sedan att orkaner regelbundet drabbat Louisiana under åren, men mirakulöst nog inte hade träffat huvudstaden direkt. Sist gick orkanen iland bara några mil från stadskärnan. Visst förstod myndigheterna att man inte alltid kunde ha sådan tur?
Enligt Sidney Blumenthals rapport i Salon.com förstod vissa myndigheter riskerna, men de fick inget gehör från Vita Huset: “För ett år sedan föreslog US Army Corps of Engineers en studie om hur New Orleans skulle kunna skyddas från en orkankatastrof, men Bush-regeringen beordrade att denna forskning aldrig skulle påbörjas... Tidigt 2001 släppte Federal Emergency Management Agency en rapport som konstaterade att en orkan i New Orleans utgjorde en av de tre mest sannolika katastroferna, inklusive en terroristattack mot NewYork City. 2003 hade de statliga projektpengarna för översvämningskontroll i väsentlig mening förtvinat och slussats vidare till Irakkriget. 2004 drog Bush-regeringen ner det ekonomiska stöd som begärts av US Army Corps of Engineers, New Orleans distrikt, som syftats på att hålla tillbaka vattenmassorna i Lake Pontchartrain med 80. Ytterligare nedskärningar vid årets början vilket innebar en neddragning av 44.2 sedan 2001 tvingade New Orleans Corps distrikt att införa anställningsstopp. Senaten hade debatterat ökade pengar till att fixa New Orleans flodbanker men det var för sent."
Artikeln är skoningslös i sina avslöjanden om hur kriget och Bush-regeringens härjningar bland miljölagstiftning förvärrat orkanens konsekvenser.
Men under tiden människor fortsätter evakueras och plundrarna härjar, börjar ännu mer förödande konsekvenser verka - de ekonomiska. New Orleans utgör USA:s största hamn, och huvuddelen av landets olja passerar igenom den. Världen har förmodligen aldrig haft en sådan liten buffert mellan tillgång och efterfrågan vad gäller olja. Oljeproducenterna har länge kört på högsta varv; det finns mycket liten möjlighet att öka daglig produktion för att kompensera för störningar i marknaden. Katrina innebar en jävligt stor störning.
I söndags publicerades en stor artikel i New York Times om den prekära ekonomiska situation som nu skapats av tvinande oljeproduktion. Det spekulerades bland annat om en världsomspännande lågkonjunktur som skulle inträffa om oljepriset når mycket högre än 60 dollar per fat. Igår nådde det 63 dollar. Risken är att artiklen i New York Times kommer att vara lika profetisk som en tidigare artikel i The American Prospect, maj 2005; dess titel, Thinking Big About Hurricanes, What would happen if a Category 5 hurricane were to hit New Orleans?
1 Why New Orleans is in deep water, Molly Ivans, Chicago Tribune, 050901
2 Washington Post 050831
Av Patrick Gallagher 02 sep 2005 01:13 |
Författare:
Patrick Gallagher
Publicerad: 02 sep 2005 01:13
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå