"The Island" - genial första halvan

Film: The Island
Betyg: 3 av 5
Regissör: Michael Bay

Tiden är runt mitten av 2000-talet och vitklädda människor bor i ett palats som verkar vara en kombination av ett gigantiskt hälsohem och internatskola styrd av en fascistisk rektor. Alla måste bära vita kläder, har nummer istället för namn och deras beteende kontrolleras noggrannt. Alla invånare sägs ha en mental ålder på 15 år och favoritlektyren är Fun with Dick and Jane en amerikansk barnbok Varje vecka lottas en lycklig vinnare ut som får besöka "The Island", den enda riktiga ö där det fortfarande finns ren luft. Resten av världen är indränkt i giftiga gaser sedan den stora "kontaminationen."

Lincoln Six Echo Ewan McGregor ifrågasätter dock den rigorösa ordningen en aning. Inte mycket, hans protester handlar i början mest om att han hellre vill ha bacon än havregrynsgröt - detta tillsammans med en oroande tendens till närhetskänslor till Jordan Two Delta Scarlett Johansson är tillräckligt för att institutionens doktor, Sean Bean ska kasta bekymrade blickar på honom. Man anar ganska snabbt att något är fel, men sanningen är mer otäck än vad man kan tro.

McGregor har arbetat bort sin skotska brytning och har skaffat sig en ordentlig solbränna. Han är mer lik en konventionell actionhjälte än någonsin tidigare, och kommer man ihåg honom i Trainspotting tycker man väl att det är lite tråkigt. Scarlett Johansson är som vanligt fantastiskt bra, men hon verkar tyvärr ha tränat bort det hesa i sin röst. Annars är det kul att se henne, hon är rätt tuff som hjältinna, även om McGregor förstås är coolare.
Filmen har som väntat häftiga effekter, och början är effektfull.

Filmen har en genial idé. Man har ganska roligt när man försöker gissa vad som egentligen är hemligheten med denna pseudovärld medan McGregor springer runt med alltmer stirrande blå blick och rynkad panna i jakt på sanningen. Jag blev rätt förbluffad. Problemet är att när mysteriet väl är löst har bara hälften av filmen gått. Då byter filmen genre från science fiction thriller till konventionell actionfilm. Det blir onödigt långa biljakter, skjutövningar, hjältar som springer från punkt A till B med fladdrande hår; det vanliga. Det är också trist att det inte finns tillräckligt med nördiga framtidsdetaljer. Små roliga finesser finns dock - framtidens spårvagnar går t ex i luften! Lägg också märke till att radion spelar en fransk låt i bakgrunden - utan tvivel där för att understryka dystopin.

Föraktet mot intellektuella finns ofta i actionfilmer, men här finns också en rejäl dos vetenskapsskräck vilket är en gammal kär science fiction tradition. Den störste skurken är givetvis den galne professorn, tur att Sean Bean Troja, Sagan om ringen åtminstone inte har yvigt hår, även om han har glasögon. Han gör sitt bästa med en stereotyp, och det är också roligt att se honom utan rustning. Steve Buscemi gör en mer utslätat karaktär, som vi har sett honom som förut. Djimon Hounsou är också bra som yrkeskrigare med hjärta.

Michael Bay når alltså inte ända fram, men han gör ett bättre jobb än med Pearl Harbor. Det finns intressanta scener. Sekvensen när McGregor utsätts för "ett trevligt test" är som hämtad ur Clockwork Orange. Då några förhoppningsfulla palatsinvånare tror att de ska sändas till ön börjar en av dem bli rädd och säger till vakten: "det här är fel väg! Vi ska till ön! Är du ny här?" Man får rena kallsvetten, fast det bara är en film.

Av Eleni Schmidt 25 aug 2005 16:27