Sprängämnen från Balkan i Londonattentaten?

Uppgifterna stämmer in i brittiska mediernas avslöjanden om att polisen misstänker att sprängämnen kom från samma källa, hade framställts för militära ändamål, och hade sannolikt sitt ursprung på Balkan.

"Sprängämnena kommer från Serbien. De är del av en välorganiserad vapenhandel från Balkan som kommit Al Qaeda till gagn", hävdade den serbiska dagstidningen Blic i ett uppmärksammat nummer igår.

Tidningen har synat de skumma vapenaffärerna i Serbien och konstaterar att Balkan är strategiskt viktigt för Al Qaeda pga sitt överflöd av vapen och närhet till Västeuropa.

"Det är synnerligen allvarligt, eftersom islamisterna efter sin Madridseger fått för sig att de kan skrämma européerna ut ur antiterroralliansen", citerar Blic en israelisk källa.

Den högernationalistiska dagstidningen Blic är vanligtvis välunderrättad och dess källor solida. Blic citerar bl.a. en israelisk källa, som sägs driva ett företag med nära band till säkerhetstjänsten Mosad. Efter att ha analyserat terrordåden i London var företaget bl.a. först ute med att peka ut "självmordsbombare", i en tid då Londonpolisen hävdade att "absolut inga bevis" pekade mot sådana.

Den israeliska källan pekar ut höga officerare inom det serbiska försvaret samt inom landets många och obskyra säkerhetstjänster för att extraknäcka som vapenförsäljare till spekulanter på den svarta marknaden. Det handlar om omfattande affärer i miljardklassen, utan någon insyn i vart vapnen tar vägen efteråt.

De uppmärksammade påståendena om Al Qaedas serbiska länk tillbakavisades i dag bestämt av det federala försvarshögkvarteret i Belgrad:

"Det är befängt att tro att vi armén säljer sprängämnen till terrorister. Våra depåer kontroleras regelbundet av behöriga inspektörer och utsätts också för oanmälda visitationer", hävdade överste Zoran Zabic, talesman för försvarshögkvarteret.

En namnkunnig militär hävdar dock precis tvärtom:

"Det är fullt möjligt att de Al Qaeda köpt sprängämnet på den svarta marknaden här hemma i Serbien. Det kostar 2-500 USD per kilo och är tillgängligt för alla och envar som kan betala", hävdar överste Milovan Azbejkovic.

Azbejkovic har doktorsgrad i tillämpad kemi och har varit chef för avdelningen för sprängämnesundersökning vid Militärtekniska institutet VTI i Belgrad. Han beskriver det plastiska sprängämnet som framställts i Serbien som elastiskt, klibbigt, samt mycket svårt att upptäcka. En del av förrådet framställdes speciellt för terrorattacker och har därför inte försetts med markörer enligt internationella fördrag, just för försvåra brottsutredares jobb med att ursprungsbestämma innehållet.

"Vi framställde sprängämnet vid anläggningen i Berani ända fram till 1991 då man lade ner. Men det finns kvar på militärförråd runt om i landet, samt ute på den svarta marknaden. Det är mycket eftertraktat, eftersom det har större sprängkraft än C4 och är nästintill omöjligt att ursprungsbestämma", säger Azbejkovic.

Detta är inte första gången som man fått befara att Al Qaeda fått tillgång till serbiska vapen. Efter en uppmärksammad attack mot en amerikansk arméhelikopter i Irak i fjol konstaterade förvånade försvarsexperter från USA att attacken hade utförts med en serbisk bärbar luftvärnsmissil.

Ett CIA-nära militärutbildningsföretag i USA anklagade efteråt "ett korrupt nätverk" av serbiska militärer och säkerhetsofficerare för att förse den svarta vapenmarknaden med högteknologiska produkter. USA har tidigare vid minst två tillfällen brukat diplomatiska kanaler för att avråda Belgrad från att sälja vapen till skurkstater. Amerikanerna misstänker att dessa skickar vapnen vidare till jihadkrigare, i ett försök att villa bort spåren och upprätthålla en s.k. "plausible deniability" för egen del.

Det som är nytt är att de serbiska medierna nu vågar utmana röttäggen inom landets försvar och säkerhetstjänster. Tidigare brukade man hänvisa till "maffian", helst då den bosniska eller albanska, utan att närmare gå in på hur de fått fri lejd till superhemliga militärförråd. Det är ett nyfunnet journalistiskt mod som förtjänar eloge internationellt, inte minst med tanke på de konsekvenser, inklusive döden, som brukar drabba sanningssägande journalister på Balkan.

Av Shqiptar Oseku 14 jul 2005 11:30