G8 och Afrika

I dagarna talas det mycket om Afrikas fattigdom. Jag skall i denna artikel jämföra vad som händer i Afrika med Indien och Kina. År 1948 blev Indien självständigt efter att ha varit en brittisk koloni i mer än 100 år. År 1949 tog kommunisterna under Mao makten i Kina. I början av 1960-talet blev de flesta av de afrikanska länderna självständiga.

Av de tre områdena har Kina klarat sig bäst och Afrika har klarat sig sämst. Kina har 1,3 miljarder invånare, Indien 1 miljard och Afrika 800 miljoner. En orsak till Kinas framgångar är den stora och framgångsrika diasporan i Sydostasien. En motsvarande diaspora för Afrika finns inte. Kina har ökat sin stålproduktion den sista tiden med 100 miljoner ton, lika mycket som hela USA:s stålproduktion. För att hjälpa Afrika med industrialiseringen borde Kina kunna skänka några av sina stålverk till Afrika. Boliden kunde bygga smältverk för metaller. För att vidareförädla jordbruksprodukter kunde svenska företag producera choklad. Kaffet borde rostas i Afrika. Stora arealer odlingsbar mark ligger för fäfot. Om Europa öppnade sin marknad för jordbruksprodukter skulle arbetstillfällen på landsbygden skapas. Om en familjeplanering i stor skala genomfördes skulle barnen få en mycket bättre uppväxt.

Man får hoppas att G8-ländernas löften om att hjälpa de afrikanska ländernas skolor och sjukvård verkligen infrias. Då kan kanske Afrika hoppas på en bättre framtid.

Av Yngve Karlsson 11 jul 2005 08:41