Feministisk revolution i Iran?

Tänk dig att leva i ett land, där ett gäng religiösa
knökkonservativa gubbar i väktarrådet bestämmer att ingen kvinna tillåts att ställa upp i presidentvalet. Tänk dig att leva i en kultur, där ofta din pappa bestämmer vem du ska gifta dig med. Sådan är verkligheten i dagens Iran för
kvinnor, en verklighet vi alltför sällan talar om.

Även om allt fler kvinnor i diktaturens Iran studerar på universitetet, blir rika och arbetar inom näringslivet är landet ett av patriarkatets starkaste fästen i världen. För en vecka sedan fredagen den 17 juni hölls första
valomgången i ett presidentval som många i den demokratiska oppositionen bojkottade, betraktade som en parodi på folkstyre eller dömde ut som en välregisserad teaterföreställning där iranierna kunde välja mellan en diktator eller en annan. Men hoppet för frihet finns hos de unga på samma sätt som kinesiska studenter trotsade kommunistdiktaturen och ställde sig framför stridsvagnar på Himmelska fridens torg eller offrade livet för att rasera Berlin-muren. Två tredjedelar av Irans befolkning är under 30 år. 70 miljoner iranier lever i den del av världen där ofriheten är som störst med totalt en halv miljard människor i Mellan Österns diktaturer. De kräver samma demokrati som vi alla tar för självklar i Sverige och kvinnorna står stadigt på barrikaderna för jämställdheten.

Vi har hört hur manssamhällen som Iran dissar feminism med hänvisning till att ge kvinnor frihet leder till samhällets förfall. Vi har sett hur landets gudsregim med sina stockkonservativa och kvinnohatande sharia-lagar gör
skillnad på könen genom att konstant straffa kvinnor hårdare än män vid exempelvis otrohet genom tortyr eller plågsam avrättning. Vi har kunnat läsa om hur våldtagna småtjejer straffas istället för att få stöd efter detta grymma övergrepp. Allt detta samtidigt som samma religiösa hycklare ser genom fingrarna när det gäller prostitution och sexslaveri.

Men på universitet i Teheran händer det saker. Kvinnliga studenter arrangerar demonstrationer för kvinnors rättigheter. Allt fler yngre tjejer låter den av staten påtvingade slöjan glida något bakåt så att håret syns. Framförallt vågar allt fler göra sin röst hörd på olika manifestationer. Kvinnorna på bilden kräver den frihet som vi i väst tar så förgiven. De kräver avskaffade av
sharia-lagarnas apartheidsystem, en mer liberal abortlagstiftning, att kvinnor ska kunna kandidera till president och full jämlikhet inför lagen mellan könen.
Iranska kvinnor vill inte ha smulorna från vårt jämställdhetsbord. De vill ha hela menyn av rättigheter och friheter. Ser vi månne en begynnande feministisk
revolution i Iran? Jag hoppas innerligt detta.

Foto: Amir Kholoosi

Av Birgitta Ohlsson 23 jun 2005 17:23