Saknad

Nattens tunga tankar
bär fram mina plågor
hoppets frön blåser bort med vinden
Ringlande vågor
ur min klagobrunn
vandrar planlöst omkring
mot det stora havet

Härom dagen gästade du mina ögon
jag mötte din blick
som flöt till okända vatten
Du såg inte mina tårar
som rev mitt svullna ansikte
du kände inte min plåga
Oändlig är min sorg
jag tröstas inte
av din närhet
Närheten som bär mig i
avskedets stund
våren 1988

Av Hama Dostan 11 maj 2005 12:30