sourze.se

Benägenheter hos valutor

De gamla nationella och federala valutorna har en för de allra flesta mycket ofördelaktig benägenhet. De bör därför få konkurrens av alternativa valutor som är kvalitetssäkrade mot dessa tendenser.

Karl Popper, "Världen som benägenhet" 1996 menar att begreppet benägenhet ger en bättre metafor än sannolikhet vid asymmetriska förhållanden. En "rättvisande tärning" kan manipuleras genom att borra ett hål och peta in en liten bit bly vid ettan så att tärningen får benägenheten att sexan i snitt kommer uppåt fler än en gång på sex. Tärningens möjligheter är begränsad till att visa från 1 till 6 men den kan naturligtvis inte visa 7, 23 eller 84. Sannolikheter är i praktiken nästan alltid beroende av begränsande möjligheter och särskilda benägenheter.

Det befintliga penningsystemet gör det möjligt att tjäna pengar på pengar. Denna faktiska benägenhet gör att nuvarande pengar inte har kvalitetssäkrats mot att ostraffat kunna användas som en icke "rättvisande tärning". Detta är ju helt makalöst idiotiskt och upprörande om det inte vore för att det har pågått så väldigt länge så att nästan ingen bryr sig om att ta reda på att det borde vara på något annat och mycket enklare och rättvisare sätt.

Om en del av de pengar som betalats ut som löner vid ett månadsskifte inte används direkt till att köpa varor/tjänster eller investeras i nya arbetslöner, så uppstår det ju i princip penningbrist när nästa månadslön skall betalas ut. Någon måste då låna lika mycket "nytryckta" pengar som har flyttats över för spekulation på finansmarknaden, om det inte skall uppstå "principiell" arbetslöshet.

När sedan de lånade pengarna betalas tillbaka till banken så betalas ju dessutom ränta på dessa pengar. Då fattas det ju ännu mer pengar i cirkulation, om det inte någon lånar ytterligare "nytryckta" pengar eller att någon då och då på finansmarknaden konsumerar eller investerar något av de pengar som tidigare flyttats över.

Men så fort som någon på finansmarknaden flyttar tillbaka några pengar till cirkulationen, så kan det ju plötsligt bli för mycket pengar i omlopp och då blir det kanske konjunkturuppgång och troligen även inflation. För närvarande så är det väl mest Kina som stoppar en väldig massa dollar i "madrassen" samtidigt som FED USA bara "trycker upp" fler och fler. Förr eller senare blir det naturligtvis en "ketchupeffekt", men då jag är 73 år så slipper jag kanske att uppleva den.

Dessutom är det numera nog mindre än 2 av hela befolkningen som tjänar på denna orättvisa och olönsamma benägenhet hos de nationella penningsystemen. Alla andra människor förlorar på denna urgamla benägenhet som blev ännu värre vid åtminstone ett par tillfällen under 1900-talet. Det är dessutom inte särskilt lite pengar som de ca 98 av medborgarna i alla länder förlorar utom kanske något mindre antal i Norge m.fl. superexportländer.

För en uppfattning om storleken på vars och ens förlust så citeras följande beräkning:

Den tyske ekonomen Hermann Benjes påstår enligt Hudiksvalls Tidning, 20 nov. 2003:
"... Den som betalar 0 procents ränta behöver bara betala sitt hus en gång. Men vi betalar gladeligen våra hus två och tre gånger utan att veta bättre. Märk väl att räntan inte bara är kostnaden för att låna pengar till att köpa ett hus. Den som tillverkat byggmaterialet har ju i sin tur lånat pengar och den kostnaden läggs på försäljningspriset. Detsamma gäller för den som bygger huset. Den sammanlagda räntan innebär att priset på en vara eller en produkt till 30-40 procent utgörs av räntekostnader! Vad gäller boende så är räntekostnaderna uppemot 70 procent!..."
"…Tack för att du är så vänlig, eller dum, att du tar över våra räntekostnader" borde det stå på alla varor som vi köper, tycker Hermann Benjes…"

För att komma tillrätta med de nationella och federala valutornas urgamla benägenhet så går det naturligtvis inte att förändra med någon dum Tobinskatt eller andra restriktioner. Det är naturligtvis bara dumt att diskutera. Istället bör naturligtvis vi som konsumenter och skattebetalare försöka att inom varje lämpligt stor region försöka enas om att bygga upp konkurrerande och helt parallellt användbara regionala valutor. Där var och en ganska snabbt via webbsidor med tips bör kunna lära sig vilken valuta som är bäst att använda vid olika tillfällen. Dessa helt medlemsbaserade valutor bör naturligtvis helt kvalitetssäkras mot de gamla valutornas ofördelaktiga benägenheter.


Om författaren

Författare:
Uno Hansson

Om artikeln

Publicerad: 18 apr 2005 08:29

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: