Hudlös

Hon satt hopkrupen
som en liten fågelunge
sårbar
oskyddad
helt utelämnad till rovdjuren
som bara väntade
på sin chans
att slå till.

Väntade på
att trasa sönder
den sista gnutta av tillit
hon hade kvar.

Hon var hudlös
likt ett öppet sår
som sved
för varje pisksnärtslag
av dom söndertrasande
nedbrytande orden.

Hon hade ingen möjlighet
att undkomma
ingen möjlighet att fly.

Kanske var det just då
i den totala övergivenhetskänslan
som hon gav upp.

Gav upp sitt motstånd
sitt försvar
öppnade sig mot mörkret,
ovissheten.

Hon orkade inte längre vara rädd -
hon måste våga flyga.

Av Inger-sofia Boström 07 apr 2005 17:10