Mellan viljornas strängar

En man och en kvinna upptäckte varandra
där de stod tätt intill, i kön, med korgarna fyllda av varor,
väntandes på sin tur att betala för kalaset.

Efter lång tids ensamhet
de bådas påtvingade avskildhet
gjorde att blygheten tog makten över deras uppbådade mod.
Stammande läppar och försvunna ord
rodnande kinder och skamsna ögon
talade sitt tydliga språk.

Men, sorgligt nog
hoppade deras blyginkapslade hjärtan
över ett slag
två slag
tre slag
och paralyserade förföriska vårdagar
till kristallklara vinternätter
utan fjärilslätta kyssar
av pockande begär.

De slog ner blickarna för att dölja tankarna
om smeksamma tankar och ömsinta beröringar
om heta begär och varma önskningar
som sprang mellan viljornas strängar
och fyllde hjärtat av framtidshopp.

Men, sorgligt nog
endast osäkerhet uppstod ur deras närhet,
Rädslan i att blotta sitt jag tog över
och i villrådiga böner
de gick
och de gick
var och en hem till sig.

Och allt blev som förut i deras osmältbara grottor
ett meningslöst vardagligt liv av oförutsägbar rastlöshet
som vill slicka i sig lite gemenskap.

Av Margareth Osju 20 mar 2005 22:34