Sysselsättning vs effektivitet 2

När det t.ex. gäller logistikflöden från "jord till bord" och från "skog och grus till hus" så bör rimligen det totala logistikflödet i sin helhet först optimeras. Totala logistikflöden gäller naturligtvis även alla andra saker och exempelvis även material till byggnader, anläggningar och allt annat.

Parantes: Totalprocedurerna för nästan all användning av materiella resurser bör dessutom kunna bli avsevärt mycket effektivare om så mycket som möjligt återvinns och reproduceras. Materialkoncentrationerna är ju redan gjorda vid tidigare metallurgi, anrikningar och andra processer. När saker som tillverkats av icke förnybart material har tjänat ut, så är materialkoncentrationen nära nog nästan helt intakt. De sammansatta sakernas olika materialdelar kan alltså demonteras, eller på annat sätt separeras. Praktiskt taget allt kan återvinnas och reproduceras till nya råmaterial och sedan om och om igen recirkuleras i kretslopp. Det som krävs är kompletta och effektiva infrasystem och procedurer för detta.

De totala logistikflödena inom en ekologiskt bärkraftig region, bör om möjligt planeringsmässigt först försöka samordnas och totalvolymen bör överslagsberäknas. Parallella flöden av allt möjligt längs gemensamma "löpande band" torde vara ett sätt att optimera logistikflöden för alla möjliga saker som recirkuleras inom en region.

Det har ju sedan länge visat sig effektivt att en stor del av produktionen sker längs "löpande band". Det är kanske möjligt att samordna nästan all produktion längs gemensamma regionala "löpande band" för alla möjliga varu- och materialflöden. De "löpande banden" bör då rimligen vara milslånga för att få plats med all lämplig produktion, och för att kanske samtidigt så enkelt som möjligt kunna integreras med väsentliga delar av distributionen.

De entreprenörer som tar idén om långsträckta "löpande band" på allvar för valda delar av totalförsörjningen, bör sedan se hela den globala marknaden som tillgänglig. Förutsättningen är förstås att projektet lyckas konkurrera ut det mesta av nuvarande infrastruktur inom någon befintlig region. Lyckas projektet inom en region med t.ex. 1,5 miljoner medborgare så finns det ju ytterligare ca 4000 motsvarande regioner runt om i världen att offerera.

Parantes: De nuvarande vägarna, fordonen, fabrikerna osv., är långt ifrån lämpliga för att optimeras till "löpande band" för effektiv och integrerad produktion och distribution. Det som olika parter under industriepoken har lyckats avtala, kompromissa, standardisera och förhandla om, är kartonger på lastpallar, bemannade truckar som lyfter upp på tunga dieselbaserade lastbilar. Dessa supertunga lastbilar har enorma däck, som med hög friktion på klibbig asfalt kör i hög fart tvärs över kontinenterna.

De tunga dieselsotstinkarna backar, baxar och trixar sedan skickligt mot lastbryggor i trånga gränder. Helt simpelt bara för att få de olika sakerna baxade in på varuhusgolven, för att manuellt packas upp på varuhushyllorna. Därpå finns det en from förhoppning om att någon konsument plockar ner sakerna i sin kundkorg, och att detta helst sker "bäst före". Etablissemanget kan väl knappast anses ta den tekniska effektiviteten på allvar, när man till varje tillväxtspris kämpar för att upprätthålla sysselsättningen genom att tala om för alla att vi bör fortsätta med att "springa runt i ekorrhjul" och att "gå över ån efter vatten" bara för att "flytta på saker".

En tänkbar enkel modell är att delar av "bandnätet" löper mellan 3 lagom stora städer som i en triangel omsluter delar av sitt primära försörjningsomland. Det övriga försörjningsomlandet finns då inom närsektorn runt om och alltså utanför triangeln. En av städerna har då lämpligen ett hamnområde som har direkt anslutning till havet. Det slutna "bandnätet" som löper längs triangelsidorna mellan de 3 städerna utgörs lämpligen av ett balktrafiknät, som lämpligen även finns väl lanserat och uppbyggt inom var och en av städerna.

Balktrafik: Länk: swedetrack.com
är naturligtvis huvudsakligen avsedd för persontrafiken mellan städerna, och inte minst för de boende längs lederna som kanske i stor utsträckning arbetar inom städerna. Med balkledernas snabba förarlösa beställningstrafik, så kan bosättningen så småningom bli så omfattande så att kanske fler bosätter sig längs lederna än inom stadsområdena.

Ett sådant scenario ruralisering finns beskrivit på:
Länk: etnhum.etn.lu.se
och illustrerat på: Länk: etnhum.etn.lu.se

Balktrafiknäten har rimligen sådan kapacitet att de utan vidare även kan användas för transport av varor och materialdelar. Huvudsakligen kan leveranserna med fördel ske på sent på natten och vid tidiga morgontimmar, när persontrafiken är som minst.

Någonstans vid triangelytans mitt, så bygger lämpligen banverket upp ett rangerområde. Producenternas beställda järnvägscontainrar med allahanda standardiserade råmaterial lämnas efterhand vid behov av reproducerat råmaterial, och demonterade, sorterade och ev. fragmenterat material från uttjänta utrustningar hämtas av godstågen för att smältas om och reproduceras på nytt.

Ett "löpande band" ansluts automatiskt till varje nyanländ container och materialängderna, plåtarna eller skivorna "rullar" automatiserat ut allt efter producenternas beställningar. Detta "löpande band" utgörs kanske omväxlande av linbana, "kulvertar" med smalspårig räls eller kanske i viss utsträckning av någon form av rullband e.d. Det finns alltså flera olika löpande band som är optimerade för olika "grupper" av råmaterial, och beroende på vilket sätt som de olika råmaterialen skall bearbetas och ytbehandlas.

De kombinerade last- och transportdonen utgörs naturligtvis inte av vanliga lastpallar, utan utgår från en stabil men superlätt ram av kanske rektangulär stålprofil snitt 60 x 20 mm i storleksordningen 2300 x 650 x 60 mm. På ramen hängs lätta "lastkorgar" i olika modulstorlekar.

Parantes: Specialramar kan kanske enkelt göras både längre och kortare än 2300 mm och bredare än 650 mm. Ramarna kan enkelt och kanske automatiskt "snäppförses" med hjulset, boggie, skidor, medar, pontoner eller katamaran. Ramarna kan även förses med benställ och tak på salutorg mm., när de för olika ändamål tas bort från det "löpande bandet". Korgcontainrarna bör alltså kunna levereras direkt "från odling eller fiskhamn till köksförråd" utan någon onödig omlastning. Vid leverans till exempelvis restauranger m.fl. platser med storkök, så förs korgarna över direkt till deras "linbanor" i taket och vidare till deras kylrum, frysrum osv. På salutorget, badstranden, vid poolen osv. kan benställ med tak kompletteras med att någon "lastkorg" byts ut mot t.ex. grillställ med "skorsten" osv....

Ingenting händer förrän det kommer en beställning via datanät Internet eller Intranet. Samtidigt med beställningen deponeras betalningen, då svinnet och marginalbehovet rimligen minskar om det är beställaren som befriar leverantören från all betalningsrisk. All bearbetning, ytbehandling, sortering, paketering, adressering osv., som sker efter beställningen är i möjligaste mån automatiserad, och resten sker alltså helt "recept- och algoritmstyrt" så att även slutpriset kan räknas ut automatiskt samtidigt med att beställningen preciseras.

Som första åtgärd efter beställning så tas standardiserat råmaterial från godscontainrarna till en första "depåverkstad" där olika profilmaterial sågas till i beställda längder och skivorna och plåtarna i beställd längd och bredd. Därefter läggs de tillsågade materialdelarna i korgcontainrar ramarna med antingen en stor eller flera mindre lastkorgar kallas fortsättningsvis för korgcontainrar.
Korgcontainrarna med materialdelar går sedan via "löpande band" till nästföljande olika "depåer" för ev. bockning, borrning, svarvning, fräsning osv., innan de fortsätter till olika depåer för olika sorts ytbehandling. Därefter vidare till olika depåer för sortering, paketering och slutadressering. Korgcontainrarna skickas sedan automatiskt vidare längs linbanan, och kanske vidare till närmaste depånod vid balkleden, och sedan via balkleden till beställaren som kanske finns inom någon av städerna.

Fortsättning följer...

Av Uno Hansson 01 mar 2005 10:28