Utestängd från arbete och skola

Efter tre års medieutbildning, med inriktning på journalistik gick jag ut gymnasiet, väl medveten om att drömmen om en karriär som journalist var en utopi. För mediebranschen är lika överhettad som arbetsvillkoren är usla. Gymnasiebetyget i mediebranschen är värt lika lite som ett högstadiebetyg, det vill säga... ingenting.

Valet stod därför mellan att studera vidare på JMK och kanske, kanske få ett vikariat på någon mindre tidning någonstans i Sverige med minimilön, eller att börja om från noll och välja en ny inriktning. Jag valde en kompromiss, och läste kvällskurser på välansedda Poppius journalistskola. Inget ont om skolan eller kursen, men det var i princip en upprepning på det jag lärde mig i gymnasiet.

Återigen stod jag i samma vägskäl. JMK eller ruta noll.
Jag misstänkte att JMK skulle vara ännu en upprepning på det jag redan kunde, så jag valde att se mig om efter andra branscher, där chansen att få jobb är större, samtidigt som jag kunde känna att jag gör ett meningsfullt arbete. Ganska fort hittade jag en inriktning som jag verkligen började brinna för, fritidsledaryrket!

Nu, efter en tids konfundering, har jag upptäckt att det finns en väsentlig skillnad i att vara fritidsledare och fritidspedagog. På ett klassiskt fritids jobbar fritidspedagoger, medan fritidsledarna jobbar på ungdomsgårdar och motsvarande på kvällar samt i vissa fall helger, för att ge ungdomar en mötesplats och en chans att träffa kompisar och spendera tid med vettigare göromål, än att hänga vid lokala bensinmacken. Dock verkar arbetsgivarna göra mindre skillnad på om man är utbildad fritidsledare eller fritidspedagog. Näväl, för att bli fritidsledare så ska man läsa fritidsledarutbildningen, som är en tvåårig utbildning som endast erbjuds på ett tiotal folkhögskolor runt om i Sverige.

För att få behörighet krävs "lämplighet för utbildningen och yrket som är styrkt genom väl vitsordad och relevant erfarenhet för yrkesområdet".

Detta är i princip det enda krav som ställs för att bli antagen, men ändå: Om det krävs erfarenhet för att få studera, varför behöver man utbilda sig? Räcker inte erfarenheten i sig för att få jobb?

Jo, det gör det! Jag har sökt ett antal jobb som fritidsledare, och samtliga kräver att man har tidigare erfarenhet, och/eller relevant utbildning.

Så min chans att få jobb är minimal. Alltså behöver jag först utbilda mig, vilket jag inte får för att jag saknar erfarenhet...

Moment 22. Jag står handfallen och rådlös. Och arbetslös.

Till hösten vill jag verkligen läsa fritidsledarutbildningen! Så om någon där ute har en prao-plats ledig så är jag en glad skit som gillar att röra på mig. Rökfri, öppensinnad god lyssnare som inte räds för att ta egna initiativ och hugga in när det behövs. Jag kräver ingenting, bara en chans att visa vad jag kan. En referens att visa upp, så att jag kan få studera. Det är väl inte så mycket begärt?

Av Jimmy Forsberg 22 feb 2005 11:53