Den socialdemokratiska treenigheten

Medan regeringen Persson tacksamt visar sitt rätta ansikte inför oppositionen och talar för skattehöjningar, vidhåller Moderaterna planer på begränsade skattesänkningar och Folkpartiet föredrar skattestopp. Den enda som då talar klarspråk är en opartipolitisk intresseorganisation. "Skattebetalarna" har nu genomfört en undersökning om svenskarnas inställning till nuvarande skattesystem och eventuella höjningar. Av denna framgår bland annat att två av tre föredrar lägre skatter och avgifter för den service de utnyttjar. Lika många tycker att en rimlig marginalskatt ligger på 40 procent, mot dagens 60.

På frågan "hur tycker du att skatterna bör förändras inom de närmsta 10 åren"?, svarar 53 procent, lägre skatter, som lösning och endast 10 procent vill ha högre. Av fakta framgår dessutom att dubbelt så många socialdemokrater är för lägre skatter, som de som vill ha högre.

I tisdagens TV-program "Debatt" program behandlas frågan om vägavgifter för att finansiera bättre vägar och öronmärka dessa pengar till avsedda ändamål. Medverkande är: Karin Svensson-Smith V, en representant från Motormännens riksförbund och "Bosse bildoktorn". Svensson–Smith motsätter sig vägavgifter och på motargumentet, att dagens höga vägskatt inte ger trafikanterna den kvalitet de förväntar sig, svarar hon; vilket är viktigast ökad bilism eller mer resurser till skola, vård och omsorg?

"Skola, vård och omsorg", känner ni igen det? Den socialdemokratiska treenigheten som alltid hörs i valrörelsen och när det diskuteras skattesänkningar. Denna treenighet citeras nu, för ovanlighetens skull av Vänsterpartiet. Vi måste höja skatter och behålla nuvarande skattessystem för att finansiera välfärden, upprepas varje valår av socialdemokratin. De tre institutionerna: skola, vård och omsorg existerar bara genom höga skatter enligt Rosenbad-sossarnas ögon.

Vad socialdemokrater och vänsterpartister aldrig tycks vilja erkänna är att: Endast genom en fungerande infrastruktur som främjar näringsliv, kan svenska företag blomstra och skapa arbetstillfällen som generar skatteintäkter till staten. Dessa går i sin tur till allmännyttiga ändamål som skola, vård och omsorg. Eftersom detta begrepp, troligtvis inte av en slump, fixeras på institutionerna och bortser från de individer som vistas där, blir det förstås lätt att sätta likhetstecken med att högre skatter är den bästa medicinen. Men, man kan resonera annorlunda, ur liberalt perspektiv känns det angenämare att höra andra politiker tala om: eleven, patienten och de sjuka. Denna definition ger en konkretare tolkning åt väljare och skattebetalare.

Det är bra att Skattebetalarnas förening nu tänker lyfta fram skattepolitiken till en centralfråga inför valet 2006. Bosse bildoktorn och Motormännens representant, åtnjöt den skattetrötta gråsossens argument: det är bättre att Vägverkets anslag ger vägförbättringar än att pengarna används till mindre cetrala endamål. Givetvis är sådana argument hållbara. Mer pengar till Landstingen hjälper inte, så länge stora delar av landstingsskatten går till andra saker än vård. Då är en obligatorisk hälso– och sjukvårdsförsäkring ett bättre alternativ, där premien öronmärks till vård. Detsamma gäller vägavgifter framför vägskatt. Under tiden bör vi skattetrötta medborgare hålla på gråsossens argument och granska varenda skattekrona.

Av Yohannis Petersson 20 feb 2005 11:17