Niklas Natt och dag på Slitz om etik och moral

År 1436 högg Måns Bengtsson ihjäl upprorsmannen Engelbrekt med en yxa. Yxeggen skilde på den tiden ofta rätt från fel. Måns Bengtsson hade rätt. Engelbrekt hade fel. Måns flydde därefter till Östergötland och blev sjörövare innan han dubbades till riddare och tog namnet Natt och Dag. Hans nu levande ättling Niklas Natt och Dag är redaktör vid den utskällda herrtidningen Slitz. Det är lunchtid när jag möter honom för en intervju i Kungshallen bland en hel armé av stressade matgäster. Han bär en skateboard under armen och har sina solglasögon nonchalant tillbakadragna i nacken.
- Jag har sett att du har skrivit för Kyrkans Tidning innan Slitz?
Niklas ser förvånad ut och svarar lätt förläget.
- Ja, det stämmer, kul att du vet det. Det var innan jag bytte sida, säger han ironiskt.
- Brukar ni på Slitz diskutera etik och moral?
- Nej, men det beror på lite grann. När vi försöker skildra verkligheten i ett kriminalreportage då är det ju verkliga människor som behöver visas respekt bakom reportagen. Då gör vi det.
- Ni intervjuar mycket kändisar. Gör ni "dealar" med dem typ "framställ mig bra" eller lägger pengar emellan?
- Nej, vi gör aldrig det. De vill ha "press", det är det de vill ha, de kan vilja läsa texten men det är allt.
- Hur tänker ni då när ni låter helt vanliga tjejer på stan exponera sig genom att svara på ofta ganska intima frågor?
- Frågorna kan på sin höjd uppfattas som smaklösa. Man ser direkt om man får ett svar eller inte. Rynka eller leende, brukar vi säga. Tjejerna är ju tillfrågade för att de ser bra ut. De blir ju smickrade men många vill inte prata med oss alls. Tjejerna kan också ringa till redaktionen och säga att de inte vill vara med. Då tar vi alltid bort dem.
- Hur ser ni då på er ställning som hatobjekt?
- Vi är ju medias svarta får, säger Niklas. För vissa är vi satan själv. Men de som kritiserar tidningen gör det från en dagordning. Det ska liksom göras. Samtidigt säljer naket, det är vad folket vill ha, det vet de och även de själva säljer på det. Aftonbladet och Expressen är likadana som vi.
- Varför är då upprördheten så stor?
- Jag tror att det mest är avundsjuka och bitterhet hos journalisterna själva och den riktar sig egentligen mot våra expotjejer, inte mot oss. Det finns ett fult och illa dolt förakt mot de här tjejerna. Det är ju inga tjejer som far illa i våra utvik. Jag har själv intervjuat en del av dem och umgås även med dem privat.
- Men narcissism, alltså extrema behov av bekräftelse finns väl ändå där i grunden?
- Ja, utan tvekan, svarar Niklas tvärsäkert.
- Men narcissism är ju faktiskt en personlighetsstörning som utnyttjas av hela media, inte bara av dokusåporna. Är det rätt att utnyttja människor med personlighetsstörningar?

Niklas blir klart ställd av min fråga och resonerar en del kring begreppen men säger till sist:
- Ja okej, men det är ju ändå ömsesidigt. De vill bli exponerade och vi tjänar pengar på det.
"Win-win", tänker jag tyst för mig själv. Niklas säger sig själv vara trygg i sin uppfattning att det för honom faller sig naturligt vad som är rätt och fel. Men å andra sidan var kanske även hans förfader Måns Bengtsson lika övertygad om detsamma och dessutom minst lika hatad som tidningen Slitz. Rätt eller fel att utnyttja personlighetsstörda eller ömsesidigt utnyttjande? Yxeggen kan i vår tid ersättas av tangentbordet.

Av Arvid Fallström 16 jan 2005 22:56