Nä ja va liten så läthpte ja en hel del. Dä finns n litten historie om just dä, dänn ha föllt mä mäj hele live.
Dänn gå så hännä:
Ja va då hos moffan å momma, kanske va ja n så dänne säjj 6-7 åran. I alle fall så kömm ja ut borti kammarn mä store ögen å sa till n momma:
- Gå int inni kammarn, fö moffarn ha fäthä!
Öga mine va store som tefata å ja såg helt borte ut i ansikte. Momma bare titte på mä, å sen börj hon å tokskratte! Ja kännt me litt dumm, för ja visst att skö hon gå inn dännä nu, så skö hon gases ihjäl!
Fast dä hännä berättä jäg bärä för däg å ingen aen.
N hännä lille händelsn utspeles i Ångermanlannes inlann, då ja e född å oppvoxen dännä. Men den kömm int ti sin rätt hännä, n skå höres int läses. Må så gött så länge, nu skå ja gå å kok litt tjaffe.
Av Åsa Welin 12 jan 2005 10:46 |