Hemlöshet är inbyggd i systemet!

Politiker och socialtjänstemän skiter i människor som
är hemlösa, missbrukar alkohol eller andra droger.

För om du som många av dessa människor skulle tappa
greppet, då ska du vara tacksam om det fanns ett
skyddsnät runt omkring dig av folk som bryr sig. För gör det inte det, då finns det en riktigt ruskig
välgörenhetsmarknad där och väntar på dig. En marknad
som är helt beroende av att människor lever under
mycket svåra omständigheter. För om det skulle vara så
att du har tillräckligt mycket otur att trilla tillräckligt mycket utanför, kan du fastna i klorna på en industri som omsätter tillräckligt stora summor för att kunna lösa alla problem på en enda dag. Om den visste hur man gjorde och om den ville, men det gör den inte. Denna marknad styrs som allt annat i vår välfärd: av konkurrens.

Socialbyråer, forskningsinstitut, olika frivilligorganisationer
slåss alla om våra skattemedel för att få hjälpa de
utsatta, som i sin tur delats in i grupper för att
mätas mot varandra. Men där händer ingenting konkret
för att de utsatta människorna i vårt samhälle ska
minska i antal, snarare tvärtom. För att få slut på
hemlösheten måste den ses i sitt sammanhang. Alla
inblandade är drivna av ett kortsiktigt egenintresse.
Lockade av eller skrämda till våra positioner.

Hemlösheten kan omöjligt lösas inom det nuvarande
system som upprätthålls, eftersom själva hemlösheten
också är en sorts position i systemet. Systemet står
och faller med sina innehållande positioner. Så fort
vi individualiserar framgång såväl som undergång, gör
det till ett personligt dilemma så har vi hamnat ur
kurs. Systemet upprätthålls genom att åsikter och
personliga särintressen ställs mot varandra.
När vi fokuserar på huruvida vissa människor är bra
eller dåliga hamnar vi ur kurs. Systemet främjar hela
tiden nya förlorare och vinnare. Om en hemlös rycker
upp sig, tar sig samman och börjar sköta sig kommer
snart någon ny att ta dennes plats. När en dålig
politiker eller en obehaglig handläggare petas bort
kommer snart en ny som utvecklar samma beteende. Vi
bör vända vårt fokus mot att blottlägga detta system.

Hur kan man till exempel som politiker ha en vision
att halvera hemlösheten? Hur kan man öppna en hel enhet för hemlösa människor i Stockholm där ett hundratal människor arbetar och lever på andras misär? För att ingen vågar agera och säga att det här är inte klokt?

Hur många arbetslösa människor till skulle det bli om
hemlösheten försvann helt?

Av Rolf Nilsson 28 dec 2004 18:59