Föreslå ändring | Skriv ut | Tipsa | Dela

Män, män, män...

: : :

I
Den förste var tafatt
med famlande lena händer
och blankögd rodnad.
Hud mot hud i källardoft
räknade vi tyst baklänges
till strömbrytarens ticketitack.
I ekot av dunsande sopor
stod jag okysst kvar
såg cyklar falla som dominobrickor
och dörren slå igen mellan mig och hösten.

II
Den andre var en utmaning
Cementerad i desillusionen
att kärleken inte finns,
åtminstone inte för honom.
Jag hann fly från det
grå, grå, grå
innan det smittade.
Ett svidande nederlag
men "You can’t win them all"
och tråkmånsarna är svårast att omvända.

III
En sprattelflabbande snubbelbegåvning
var den tredje.
Män som drar en vits i alla väder
har alltid gjort mig misstänksam.
Liksom clownen av outgrundlig anledning
döljer sitt djup bakom dumflin
gjorde även han vilseledande krumbukter.
Så jag nådde aldrig in till allvaret.

IV
Den fjärde var spelevinkens bror
där allt gått överstyr.
En tänjande gränsöverskridare
på ständig jakt efter smaken av järn
och det svindlande suget i ett bungyjump-hopp.
Jag som är rädd för höjder
dröp av med svansen mellan benen.
Men han hemsöker mig om nätterna
hånar mig för min feghet.
Den räddade mitt liv, men inte hans.

V
Värst av dem alla var den femte
En tvärsäker besserwissernisse
med mindervärdeskomplex
och ett ordförråd med katapultfunktion.
Tvivelsutan var hans favorituttryck
tätt följt av obestridligen.
Han står väl där än
på barrikaderna och kräver ett erkännande.
Osmidig som en pansarvagn
Omedveten om ödmjukheten.

VI
En ömklig hypokondrisk tycksyndom
lockade fram min Florence N.
en skrämmande självuppoffrande sida
jag inte visste att jag hade.
Med första-hjälpen-kit
och kleenex stod jag ständigt beredd
men när tillfrisknandet uteblev
uteblev jag.
Hjälp till självhjälp blev min ordination.

VII
Den sjunde charmade mig
med sin sängkammarblick
och right-out-of-bed-rufskalufs
I min fantasi
tumlade vi redan runt varje vaken stund
mellan lakan
och flätade våra lemmar
till en skamlös John & Yoko rip-off.
Men den som sover syndar inte
och hans själ var vit som snö.