Prioritera hälsa och välbefinnande

Detta är rimligen en gigantisk misshushållning med mänskliga resurser. Varför diskuteras inte detta inom etablissemanget?

En allt större och större del av befolkningen i sina bästa år, slussas av politiskt beslutade regelverk att avstå från att genom egna initiativ och med egna medel förse sig med mat, tak och allt annat! Denna nödlösning välfärdstransfereringar och bidrag blockerar troligen en mångfald av alternativa förslag från olika kreatörer. Politiker, ekonomer, massmedia m.fl. verkar vara helt blockerade av övertygelsen att fortsatt tillväxt av den traditionellt utformade industristrukturen är det enda alternativet.

Något som inte nämnvärt uppmärksammas är ett påpekande av Mansur Olson: "Bland stora kollektiv som är oorganiserade, eller svagt organiserade, finns konsumenter, fattiga, skattebetalare och arbetslösa."

Konsumenterna och skattebetalarna har samma intresse för att reducera levnadskostnaderna som pensionärer, studerande, barn och den ovan beskrivna miljonen människor, vars relationer och funktioner tydligen inte är anpassade till den nuvarande arbetsmarknaden. Alla som är intresserade av lägre levnadskostnader, bör rimligen organisera sig med avsikt att gemensamt söka samarbete med redan etablerade företag och organisationer.

Konsument- och bondekooperativen har tidigare försökt att konkurrera med företagen. Men i längden har resultatet blivit närmast försumbart. Istället bör de rimligen numera försöka samarbeta med intresserade entreprenörer, företag och offentligsektorns upphandlingssektioner. Där de gemensamt diskuterar möjligheterna att öka produktiviteten, genom att bl.a. försöka reducera och eliminera onödiga arbetskostnader.

Reduceras arbetskostnaderna så reduceras ju även arbetsgivaravgifterna och andra arbetsrelaterade skatter. Dessutom, om logistikprocessernas sammanlagda arbetskostnader minskar, så ökar möjligheterna att avtala om lägre priser -- och för alla berörda parter fördelaktiga avropsavtal -- med alla de företag som deltar i nätplaneringarna från "jord till bord" eller från "råmaterial till hämtplatserna för de platta paketen".

Med ett initialt minimum av exempelvis 10 000 medlemmar som betalar 100 kr/månad i medlemsavgift, så blir det 12 miljoner/år för att finansiera något eller några noga utvalda pilotprojekt. Med lyckade pilotprojekt och en ökning till en miljon medlemmar så blir rörelsekapitalet 1200 miljoner om året. Medlemmarnas minimikrav på organisationen blir då att levnadskostnaderna per medlem i snitt bör minska med åtminstone 1200 kr/år, samtidigt som skattebehoven för bidrag, transfereringar och subventioner successivt minskar i motsvarande grad.

Av Uno Hansson 26 sep 2004 11:04