Nä nu måste det bli ett stopp på dessa vill-bli-kändis-men-bara-på-mina-villkor-typer!
Det började för många år sedan, när Robinson skulle visa sitt första avsnitt. Nej, det började faktiskt innan det första avsnittet hade visats. Det var mobbing-TV och allt möjligt tjafs. Just den början var väl kanske inte den bästa för Robinson eftersom den första deltagaren som blev utröstad tragiskt tog sitt liv. Jag lämnar det eftersom ingen till 100 vet omständigheterna.
Däremot så kan jag villigt erkänna att det är skitspännande att kolla på Robinson, för att se hur GRUPPEN agerar.
Det bildas pakter till höger och vänster som sedan splittras och ju hungrigare de blir desto argare och surare blir dom! Underbart! Kommer ni ihåg förra året när Pål Hollender fick frispel vid matlagningen och skäller ut flera personer för att de inte gör exakt så som han vill - det är bra dokusåpe-TV! Men det är ju det som är intressant, att se hur människor, precis som du och jag, reagerar under pressade förhållanden. Vad krävs för att han eller hon ska gå över den där osynliga gränsen som de aldrig skulle göra hemma - ser ni inte att det är gratis psykologilektion på TV? Och dessa människor har ju på fullaste allvar själva skrivit ansökningsbrev till produktionsbolagen för att förhoppningsvis få vara med och det av olika anledningar. En kompis till mig sökte en plats i Expedition Robinson i hopp om att få "gratis semester på varmare breddgrader".
Så nu börjar jag undra:är det verkligen så illa eller är det media som bara vill ha rubriker? Nu finns Farmen skärgården har jag ej sett där det enligt löpet ska finnas sex-pakter och psykopater och tutt-brudar. Och sedan detta otroligt omtalade Idol 2004, men hallå, är det verkligen så illa? USA-versionen visades på svenskt TV var det förra året? så det kan ju inte varit någon chock för deltagarna att juryn skulle bli tuff, det är ju ändå TV vi pratar om, det ska ju sälja!
Samma med Big Brother. Fast där har det varit mindre gnäll ifrån deltagarna, vilket kan bero på att de filmas dygnet runt och därför inte kan komma med "historier". Och så finns det folk och så finns det folk. Det finns de som tittar och svär och så finns det de som tittar och har kul. TV är konsumtion precis som mat: smakar det illa - ät inte, dålig TV - titta inte.
Och som deltagare har du ju alltid en möjlighet att kliva av -ingen tvingar dig att stanna.
DÄREMOT tycker jag att det är vedervärdigt när en person vinklas i media till att få en personlighetstyp som inte stämmer i verkligheten ta Farmen Inger Andersson som exempel, ska det vara reality-TV så får det väl fan vara äkta också!
Av Sandra Gustafsson 20 sep 2004 19:13 |