kom hit. sitt brevid mig. låt mig lägga mina händer på din kropp så att du kan ge mig allt du känner.
om vi andas riktigt tyst så kan vi höra livet på andra sidan väggen. dela deras skratt och förtvivlan. eller så kan vi bara sitta här på mitt golv och byta puls och ögonblick med varandra. och om vi avslöjar alla våra brister så kan vi katalogisera dem i alfabetisk ordning.
jag har gjort té. två stora koppar smaksatt vatten som andas ånga i mitt lilla rum. påsen har legat i för länge och det beska har blivit allt för kännbart.
funderar en liten stund på att dra en gammal klyscha om du som socker. men jag är tyst. ler för mig själv åt det dåliga skämtet. betraktar dina fingrar runt den kantstötta koppen.
när jag ser att dina läppar formas inser jag att du har pratat länge nu. fört en dialog mer med ingen än med mig. försöker tyda dina ord men jag förstår inte ditt språk. så jag tvingas hämta mitt lexikon från den översta hyllan på min vita vägg.
men när jag väl sitter brevid dig igen har du slutat prata. oseende ögon ner i téet och munnen orörlig.
en vacker mun tänker jag. alldeles rak och symmetrisk i ditt röriga ansikte. jag vill ta en bild av dig. så som du sitter just nu. något som jag kan spara och tumma på tills färgen nöts bort och kortet gulnat. men jag har ingen kamera. och jag tvivlar på att det jag tyckte om att se skulle fastna.
först när ditt té har kallnat upptäcker du mig som personen brevid dig. fast mina händer har greppat runt din kropp länge nu. du verkar glad att se mig. som om du velat berätta något och inte hittat mig förrän nu.
och nog berättar du. så som jag såg dina läppar röra sig tidigare rör de sig nu. mina med. för jag förstår vartenda ord du säger.
vi sitter på det hårda golvet i mitt rum och berättar sagor för varandra. med kallt té i våra koppar och med ljudet av liv på andra sidan väggen.
när jag somnar ihopkrupen i ditt knä framåt morgonen har du fortfarande tusentals berättelser kvar att avslöja.
men du går. kanske för att leta upp någon annan som kan lyssna. och när jag vaknar på morgonen har jag träningsvärk i öronen och två koppar med överblivet kallt té.
Av Emma Karlsson 14 sep 2004 22:06 |
Författare:
Emma Karlsson
Publicerad: 14 sep 2004 22:06
Ingen faktatext angiven föreslå
Poesiskolan, Poesiskolan, kallt, té, någonting, slut, socker, finger, kopp | föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå